- Project Runeberg -  Så vann han Stolts Jungfrun /
110

(1890) [MARC] [MARC] Author: Concordia Löfving
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 110 —

SIGNE (visar pà Sigrune.)

Spörj honom; han lärde mig hvad kärlek är.

HERIBERT JARL.

Jag ock har älskat med brinnande trånad en qvinna; men
den kärleken tog bort all mensklig känsla ur min själ och
vände min bela varelse till hat och hämnd.

SIGRUNE.

Det är ej äkta, mensklig kärlek, den blinda drift, som
men skan delar med all naturen, och som blott har till syfte
sin egen åtrås mättnad och derför lätt. byts till hat, när dess
lystnad möter motstånd . . . Ty när ej den naturliga
kärleksdriften genomströmmas af Guda-andens väsende, då blir den icke
mensklig till sin art: den varder af ondo och drager menniskan
till trollens verld — till onda andars rike . . . Sann kärlek
söker sin sällhet, i en annans sällhet; den är’oändlig glädje i
hoppet och den vissa tron på sin egen magt att kunna viga
sin älskling in till delaktighet i kärlekens lycksalighetsrike;
men den är ock ett oändligt förbarmande, som söker alt med
förnuftigt saktmod och tålamod vinna den älskade ... Så vann
jag stolts jungfrun för det eviga kärleksriket; men vann henne
ock till mitt hjertas brud, då hon ännu trodde mig arm och
utan namn i verlden!

HERIBERT JARL.

Jag fattar ej rätt dina ord . . . men de ljuda dock i mina
öron som en fager sång ifrån en okänd, fjerran kust . . .
Kanhända är det så, som l sägen ... att en kärlek finnes, så
underbar till sin natur, att den stammar ifrån den högste guden
sjelf och derför kan lyfta själen med sig till Gimles salar . . .
Men för mig, som ingen älskar . . . bänkas ingen plats i
lycksalighetens rike . . .

SIGRUNE.

O, förmådde du blott älska sjelf, så finnes det en i verlden,
som älskar äfven dig! . . . Han som skapte ljuset, lifvet och kär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:05:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcstolts/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free