Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
goda konstverk. Hvad det internationella cirkus- och varietélifvet beträffar, har
Gösta von Hennings gifvit håde karakteristiskt och koloristiskt mycket
värdefulla bilder, men det har föga att göra med »Sverige genom konstnärsögon».
Hennings har också målat punschdrickandet på Operaterrassen, och det lär väl
vara något af det mest svenska, som kan tänkas, att sitta på denna terrass
och se på en vacker utsikt, en af de vackraste i världen, Stockholms ström,
under åhörandet af en stråkorkester, som spelar våra melankoliska folkvisor, samt
under tiden dricka punsch stilla och ihärdigt, ibland afbrytande tystnaden med
ett: »Skål i alla fall!»
Ehuru det finnes ej så få gamla och ett stort antal nya vackra hus i
Stockholm, ha mycket få af våra nu lefvande konstnärer återgifvit Riddarhuset,
Rörsen vid Stortorget och gamla Riksbanken vid Järntorget. Ett betydande
stäm-ningsvärde har Karl Nordströms teckning »Riddarholmen en vårafton» (s. 54).
I förnäm afskildhet, med sitt tysta torg ligger den lilla holmen, som rymmer så
många minnen. Hvarje detalj på kyrkans gamla tegelmurar har något att säga
oss. Magnus Ladulås bad en gång att få sofva den eviga sömnen bakom
Riddar-holmskyrkans röda murar. På Gustavianska grafkoret läser man i nötta
bok-stäfver de åt Gustaf Adolf ägnade orden: »Suecos exaltavit. Moriens triumphavit»,
och på det Karolinska grafkorets koppartak glänser den gyllne kronan i
kvällssolen. Där inne i kistan med lejonhuden och Herkulesklubban ligger med
genomskjutet hufvud kung Karl den unga hjälte, som en gång satte ett så
järn-hårdt trots mot ödet och olyckan.
Många vackra byggnader ha på sista tiden tillkommit. Ferdinand Bobergs
Posthus, Laleerstedts Lifförsäkringsbolaget Tryggs byggnad, hvars kraftiga
former framskymta öfver Humlegårdens trädkronor, Gustaf Clasons Nordiska
museet, där Vasastilen på ett lika sinnrikt som vackert vis forbindes med våra
gamla klockstaplar, Carl Westmans Läkarsällskapets hus vid Klara gamla
kyrkogård, där Bellman, den som sett Stockholm skönast, hvilar, och Ragnar
Östbergs Östermalms läroverk, den mest monumentala skolbyggnad åtminstone
i vårt land och rik på god konst både utanpå och inuti, äro bland de
förnämsta. Ännu sakna dessa arkitektoniska konstverk kanske den tidspatina,
som målare vilja ha för att afbilda dem, men äfven de banalaste nya kvarter,
hyreskaserner och halffärdiga raka gator ha varit motiv för Karl
Nordströms, Aron Gerles och i synnerhet Eugen Janssons konst. Dessa
konstnärer lägga något lidelsefullt i sin färg, de inblåsa en modern anda af ett skönt
trots i bilderna af dessa för icke-konstnärer så tröstlöst tråkiga stadsdelar och
lära oss att förstå skönheten också i dessa. Många stockholmare och ej minst
konstnärer och författare bo utanför staden. De blicka öfver Stora Värtans
vatten från Djursholm (s. 53), öfver Lilla Värtan från Lidingön och öfver Stockholms
inlopp från Djurgården. Här har Prins Eugen sin bostad, prydd med det bästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
