TJUGU ÅR ha i dessa dagar förflutit, sedan tidningen IDUN lät sitt
första anspråkslösa profnummer gå ut till de svenska hemmen. Den
ställning, Idun nu efter tvänne decennier nått som vårt lands förnämsta
och vidast spridda familjeblad, har den främst att tacka det förtroende och
den uppmuntran, hvarmed dessa samma hem under tillväxt- och blomstringsår
alltjämt följt dess sträfvanden. Det är också främst som en tacksambetsgärd
det enastående verk, som härmed öfverlämnas åt läsekretsen, kommit till. Den
kanske mest nationella af våra samtida stora konstnärer har i detsamma
diktat sitt hjärtas skälfvande bikt till hemmens själ ocb upprätthållerska
Den Svenska Kvinnan!
Iduns samtliga prenumeranter erbålla detta häfte fritt som en
julhälsning vid 20-årstillfället. Den öfriga allmänbeten står det till buds för
ett pris, som endast är en bråkdel af hvad ett dylikt konstnärligt verk eljes
plägar betinga. Naturligtvis vore det utgifvaren en glädje, om det kunde
förvärfva nya beståndande vänner åt den tidning, som nu — tack vare
sin medarbetarstab af de yppersta bland våra författare och konstnärer —
med frejdigt mod går att under ett nytt decennium försvara sin erkända
rangplats som »de svenska hemmens egen».
Stockholm, november 1907.
För tidningen Idun
Johan Nordling.
|
|
