Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusets fest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hängde pelissen på spiken vid dörren och tog fram
sin stora arbetspirat. »Det har stulits hos Frodells,
slagtarens, både pengar och silfver. Du känner
väl Frodell, han som är så rysligt tjock?»
»Visst känner jag Frodell», förklarade
skräddarfrun, nästan litet stucken öfver att sådant kunde
sättas i fråga. »Hos honom köper jag hvar gång
jag är i södra slagtarhuset.»
»Herre, min skapare, hvad dyrt köttet är nu
för tiden!» utropade fru Fagerlund som hade
klädstånd i tyska kyrkmuren. »Magistraten har satt
taxan till 8 skilling för oxköttet den här månaden.
Om kalfkött vill jag inte tala. Skall det vara
bakfjärding, kostar det 15 skilling. Hur skall man
kunna lefva i sådana tider?
»Åh, man har sill och potatis», förklarade
skräddarmästaren, värden på stället. »Se där ha
vi Sjömarks! Stig på! Mycket välkomna!»
»Bed nu gesällerna och pojkarne komma in»,
sade skräddarfrun till sin man.
»Redan gjort», sade mästaren, »men de ska’
krusa gu’ bevars ... Se, der ä’ de. Fram med er
nu! Det är minsann inte för tidigt att börja med
sexan. Klockan är half sju. Är det borgerligt det?»
»Kära du, sådana präktiga ljus du har!»
utropade fru Sjömark, svarfvarfrun, till värdinnan.
»Min stöpning gick inte riktigt bra i år. Vekarne
äro för tjocka och ljusen rinna. Min talg var dålig,
så att det är synd och skam åt det.»
»Ja, men se den som har en talg både fast och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
