Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När jag gick i skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu är icke blott skolgården, utan äfven
gymnastikgården försvunnen. De hörde länge till Isaac
Markus’ boktryckeri, men ha sedan, jämte hela det hus,
i hvilket Palmgrens skola var inrymd, lemnat plats
för nybyggnader, som höra till tyska församlingen.
Bland Palmgrens medhjälpare var den
sedermera såsom bokhandlare bekante magister C. A.
Bagge mycket omtyckt, och samma förhållande egde
rum med »kandidaten» Emmerich Wildner, son till
teaterdirektören och äldre bror till en af mina
kamrater i skolan, Knut Wildner, slutligen rådman i
Norrtelge.
Med undantag af Nya elementarskolan, bestodo
de offentliga stockholmsskolorna under 1830- och
1840-talen icke någon undervisning i teckning, men
i enskilda undervisningsanstalter fanns vanligtvis
ett sådant läroämne. Så var fallet med Palmgrens
skola. Min första ritlärare där var kamrer Burman,
tjänsteman i »rikets ständers bank» och far till den
i vår tid bekante teckningsläraren och
karrikatyrritaren Conny Burman. Gamle Burman hade sina
»principer», ett häfte teckningar, som lärjungarne
måste rita af från och med första bladets raka
streck till och med det sistas framställning af
Enkhuset i Stockholm, f. d. Sparreska, nu Sveasalens
hus. Det näst sista bladet utgjordes af en teckning
af då varande Fockska, sedermera Adelsvärdska
huset, nu Frimurarordens hus på Blasieholmen.
Sådana teckningsförebilder sattes då i händerna
på skolgossarne, och gamle Burman var mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
