Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fra Diavolo-Sällström och Günther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aftonen alldeles fullsatt. De flesta hade infunnit
sig kanske för Sevelins skull, men de äkta
musikälskarne hade kommit för att få höra den nya
operan och njuta af Sällströms sång.
Där ha vi hofkapellmästaren. Det är Johan
Berwald, Du Puy’s efterträdare, men som 1883
redan i elfva år anfört orkestern och fortfor därmed
ännu i sexton. Bland första violerna finner man
August Berwald, slutligen inspektor för musikaliska
akademiens läroverk, och Andreas Lethin,
organisten i Maria, och Andreas Randel, som hade
studerat vid konservatoriet i Paris och slutligen vardt
professor vid musikaliska akademien, och tysken
Elwers och Nagel från Mähren. Också Pacius var
förste violinist den tiden, men han var visst
tjänstledig.
Bland altviolerna var Adolf Fredrik Schwartz,
som först 45 år efter den dag vi här omnämna
lemnade sin tjänst vid k. hofkapellet och tog,
såsom Frans Hedberg kvad, »ålderdomssemestern från
gasen, värmen, bråket, altvioln», samt, årsbarn med
århundradet, afled först 1880.
Bland klarinettisterna spelade direktör Crusell,
den högt aktade musikern, och af dem som blåste
oboe voro bröderna August och Fredrik Gelhaar,
den senare några år därefter gift med den utmärkta
sångerskan Mathilda Ficker och sedermera far till
den lika utmärkta Wilhelmina Gelhaar, hvilken
alltför tidigt lemnade scenen.
Men orkestern har slutat. Förhänget går upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
