Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fra Diavolo-Sällström och Günther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver »Ålderdom och dårskap», hvilken komedi vår
sedan så berömde Johan Erik Rydqvist hade
öfversatt ett par år förut från den franska Le ci devant
jeune homme och där Sevelin i baron Torrveds roll
egde en af sina förnämsta uppgifter. Äfven denna
kväll skrattade man mycket åt hans öfvermåttan
löjliga framställning. Per Erik Sevelin, då en
fyrtiotvå års man, var allt för mycket benägen att
öfverdrifva, men säker på att alltid vinna bifall
åtminstone på de öfre raderna, och länge hade han namn
för att vara en utmärkt komiker.
De öfriga spelande voro mamsell Charlotte
Lindman, sedan anstäld vid Lindebergs teater, hrr
Wennbom och Ludvig Deland, son till den utmärkte
komiske skådespelaren och ballettmästaren Louis
Deland, samt hrr Hyckert, Berg, L. Kinmansson
och Svensson, alla kända och omtyckta på den
tiden.
Sedan man väl sett »Ålderdom och dårskap»,
började man i salongen under mellanakten, liksom
också i »våningen inunder», på operakällaren, att
sysselsätta sig med den nya operan. Fra Diavolo
hette den, och kompositören var en man med
stadgadt anseende, men på vår operascen hade blott ett
af hans arbeten dittills uppförts, nämligen »Snöfallet»,
som gafs första gången 1825 och sista ett par
månader före första föreställningen af »Fra Diavolo»,
således i mars 1833.
Hvarje musikälskare i Stockholm kände Auber
och visste, att han gjort sig verldsberömd med La
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
