Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bland konstnärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt uttryckte sin förvåning öfver hans
»utomordentliga styrka». Då log gamle Limnell mycket
belåten och passade på tillfälle att förtälja några
riktiga storverk, som han utfört.
Större konstnär än de två nu nämnda
professorerna var en tredje åldring, Fredrik Westin, yngste
sonen till garfvaren Johan Westin d. ä., en af
Stockholms mest bekante storborgare på 1700-talet. Han
var i början af 1850-talet en af konstakademiens
yngste lärare, ty han hade då ej hunnit längre än
till sjutio år, men hade varit professor i nära fyrtio.
Oaktadt man icke då ännu börjat förakta det
Westinska måleriet, hvars sliskighet af mången
fortfarande ansågs som höjden af behagligt
framställningssätt, hade han dock icke något synnerligt stort
anseende hos de unga. Hans förmåga som lärare
var otvifvelaktigt större än Kraffts, för att icke
tala om Limnell, hvars »skicklighet» ansågs vara
en föga tillförlitlig forntidssaga; men ej heller
Westin kände något af den nya tiden, som började
bryta fram, den tid, som ett par årtionden därefter
skulle i sin ordning anklagas för svaghet och, sedan
ytterligare ett tiotal flytt, dömas för det gröfsta
brott mot utvecklingen, det att hafva öfverlefvat
sig själf och likväl ej vilja lemna plats åt sin
efterträdare.
Äldre än Krafft och Westin, fastän tio år yngre
än Limnell, var Carl Johan Fahlcrantz, under lång
tid Sveriges mest berömde landskapsmålare, af
Atterbom kallad den »oöfverträfflige», af Lorenzo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
