Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från skandinavismens ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man gick i land och spridde sig hit och dit i
staden. Kvarter voro ordnade för alla främlingarne.
Det hade regnat på förmiddagen, men eftermiddagen
var vacker, och de resande hemtade åter krafter
efter den obehagliga sjöresan. Öfver allt på våra
offentliga platser såg man den röda kokarden,
danskarnes föreningstecken, och ju flere sådana
kokarder stockholmarne varseblefvo, dess starkare vardt
intresset för skandinavismen. Man tvekade icke att
tilltala främlingarne hvar de visade sig, erbjöd dem
sina tjänster, drog dem in till Winters vid
Riddarhustorget och till De la Croix på Norrbro och bad dem
hålla till godo med hvad huset förmådde, först och
främst med punschen, och danskarne voro
tacksamma, prisade »Svensk banko», drucko och vordo
glada.
De talade om vedermödorna på sjön, men också
om den präktiga fest man gjort för dem i Kalmar,
då kammarjunkar Carl Kullberg i sin faders,
biskopens, frånvaro helsat dem på klingande vers, och
Carl Ploug offentligt uttalat danskarnes önskan om
ett folkförbund mellan de nordiska rikena — farliga
ord, tyckte många, och för hvilka Ploug sedermera
åtalades i sitt hemland.
Men så vardt klockan sju, och då samlades
man i nedre börssalen, där underrättelse
meddelades, att resan till Upsala skulle företagas tidigt
morgonen derpå. Sedan man fått besked om det,
företogo de allra flesta främlingarne en utflygt till
Djurgården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
