Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En nyårsnatt på Rydbergs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Åh, jag hade följt commercie-rådet von
Hökerstedt in på Kejsarkronan vid Drottninggatan, men
herr commercierådet fann ingen synnerlig trefnad
där och ville att vi skulle besöka antingen
Merkurius i Lilla Vattugränd, som nu hålles af Gabriel
Ratkien, kunglige hofkyparen, eller Segers källare
vid Jakobstorg, och då jag menade, att Kastenhof
nog ändå vore det agreablaste, gick herr
commercierådet hem till sig.
Dörren till det yttre rummet öppnades, och in
stormade några unga officerare vid kungliga lifgarde.
»Stormade» är kanske icke rätta ordet, ty det
buller deras inträde orsakade var mycket dämpadt,
liksom allt hvad vi hörde i denna natt, men de
rörde sig med mycken liflighet och talade alla på
en gång, fastän ljudet af deras röster förekom oss
som hade det kommit ifrån någon aflägsen ort.
»Hör du Witting», sade en af officerarne,
sedan han bestält ett kvarter Pontac, »nu skola
Yxkull, Otto Flemming och Lybecker gå i fransk tjänst.
Axel Mörner och Gustaf Leyonhufvud äro redan där.
Men Hamilton, han som avancerat till
öfverstelöjtnant i Frankrike, lär komma hem och värfva
manskap för svenska kronans räkning. Det lär
vara fråga om ett nytt lifregemente!»
»Åh, ingen lär väl försöka att täfla med oss
som kommendera konungens eget lifgarde. Jag var
i går bjuden hos chefen här uppe i huset. Grefven
var ytterst graciös, talade om Pultava och sin
fångenskap hos ryssarne. Olof Hermelin och jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
