Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstnärshat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På aftonen samma dag gick jag in till fru Palm
för att tala om för henne min bekantskap med
hennes besynnerliga granne och få veta något närmare
om den underliga människan.
»Har notarien varit hos henne?» utropade den
gamla frun och skrattade.
»Hos Påkan?» skreko alla pojkarne och
skrattade ännu högljuddare.
»Tyst gossar!» förmanade fru Palm. »Har jag
inte sagt er, att ni inte få ge öknamn åt någon
människa? Och hvarför skall ni vara elaka mot
den beskedliga mamsellen?»
»Beskedlig!» utbrusto gossarne samfäldt. »Ä’
hon beskedlig, hon som slåss med sin otäcka påk?
Nej, hör då, mormor?»
»Ja, mig har hon slagit», försäkrade lille Wille,
den yngste i laget.
»Mig med», tillade Gösta, den därnäst i ålder.
»Det var rätt åt Wille och Gösta», menade
mormor, »för att ni ha varit stygga mot henne, kastat
sten öfver planket och gjort henne förtret på många
sätt. Och så kallar ni henne Påkan.»
»Förtjänar hon inte det, mormor lilla, hon som
aldrig går utanför porten utan att ha påken med
sig?»
»Hvad skall hon göra, då hon aldrig får vara
i fred? ... Se så, gossar, gå nu in och lägg er.»
»Påkan borde ha smörj», förklarade Gösta,
hviskande till mig.
Sedan gossarne aflägsnat sig, berättade fru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
