- Project Runeberg -  Agnes. Ett lefnadslopp /
21

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21

var så vild och inte det ringaste smeksam af sig;
det var med möda han stod stilla, medan modern
gaf honom afskedskyssen om q[vällarne.

Det fans på Björkhult en liten kammare uppe
på vinden, som egentligen var afsedd till gästrum
och derför vanligen stod obebodd. Der fans ett
litet fönster, som hade sin särskilda lilla
utbyggnad, till hvilken man kom upp på två trappsteg.
Ibland om qvällarne, i synnerhet då regnet
smattrade mot rutorna, saknades Agnes, och man kunde
då vara nästan säker om att hitta henne i denna
fönstersmyg. Hon satt på golfvet ihopkrupen som
om hon känt sig frusen; hufvudet stödde hon mot
den kalla rutan, ansigtet var ovanligt blekt och
ögonen slutna. Då man kom in med ljus och
återförde den lilla rymmerskan dit ned, såg det ut
som om hon med saknad skilts från sin vrå. De
drömmar, hon der drömde, måtte åtminstone vara
af angenämt slag. Då hon fick sin första docka,
förnyades hennes besök uppe å gästrummet ännu
oftare än förr, och nu kunde man ibland till och
med midt på dagen få se henne sitta hopkrupen
med kinden stödd mot rutan och "Maria" hårdt
pressad mot bröstet i den innerligaste omfamning.
Det var Agnes’ sätt att leka med dockor.

Maria var hennes egen mors namn.

Ett stycke ifrån Björkhult fans en ypperlig
kälkbacke. Den utgjordes af stora landsvägen, som
från en ås, hvarifrån man hade en storartad utsigt
öfver snöpudrade granskogar och blanka små sjöar,
kastade sig ned utför branten och vid foten af
sluttningen gjorde en tvär sväng, der Martin måste
uppbjuda all sin påpasslighet och hela styrkan i
sina små högstöflade ben för att styra kälken i rätt
spår. Om vintern var detta barnens älsklingsnöje.
Då farten var som mest svindlande, tryckte Agnes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 17 01:25:24 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/leagnes/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free