- Project Runeberg -  Agnes. Ett lefnadslopp /
23

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23

många år på sin prestgård haft en väl
renomme-rad privatskola för gossar, och dit skulle Martin
sändas. Det blef billigare än att ackordera in
honom i Vexiö eller någon annan stad och låta
honom gå igenom elementarskolan, och så behöfde
han ej komma så långt från hemmet. Björkhult
hade under de senare åren, tack vare Bengtssons
förbättringar, gifvit rikare afkastning än i början,
så att de för Martins uppfostran aflagda
penningarne behöfde ej röras. De kunde få gömmas, tills
gossen skulle till universitetet, ty nu var det en
afgjord sak, att han skulle bli läskarl.

Vid afskedet tycktes Martin isynnerhet känna
det svårt att skiljas från Agnes. Förut hade han
hållit sig tapper, men då han skulle säga farväl
till fostersystern, trängde hans med våld återhållna
tårar sig fram, och det var på henne hans sista
blick hvilade, då vagnen, hvari han satt med sin
far, försvann vid vågkrökningen.

Vid jul fick han komma hem öfver åtta
dagar. Det var en glädje. Han såg frisk och stark
ut ocli hade skjutit en hel tum upp. öfver
blyerts-strecket, som ritades på sängkammarens dörrpost,
strax innan lian for. Det var märkvärdigt hvad
han hade lärt sig mycket under dessa månader, en
hel mängd nya ämnen, som Agnes aldrig hört
talas om. Till nästa termin skulle han sitta högst
i sin afdelning. Men det roligaste af alltsammans
var ändå gymnastiken, kyrkoherden hade inredten
stor sal i ena flygeln med stegar, linor och
stänger att äntra, och der fingo gossarne hålla till
under lofstunderna och väsnas så mycket de ville.
Det var en utmärkt hygglig karl, alla lärjungarne
tyckte så mycket om honom. Men när fru
Kristina med klappande hjerta frågade Martin, om han
ej hade lust att en gång i framtiden bli en sådan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 17 01:25:24 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/leagnes/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free