- Project Runeberg -  Agnes. Ett lefnadslopp /
45

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

att hon bar en guldbrosch, aom hennes far skickat
till hennes födelsedag för två år sedan. Hon tog
den hastigt af sig och räckte den till fru
Pettersson med en förlägen, frågande blick. Grumman blef
helt nyter öfver den dyrbara gåfvan, som långt
öfverträffade hennes förväntningar, och hotade att
dränka Agnes i en störtflod af tacksägelser ocli
försäkringar, att hon i henne hade en pålitlig
tjänarinna, som nog skulle veta att hålla munnen med
det, som inte fick sägas.

— Inte Sofie en gång skall få veta någonting,
det kan lilla fröken lita på, för det vore det samma
som att basuna lit det på alla torg, hon kan inte
för siii död hålla tyst med någonting, det är då
för märkvärdigt med somliga menniskor, men
gudskelof, sqvaller och ralt har jag alltid haft afsky
för, och det kan då ingen säga på min bak att —

En ny ringning på porten blef Agnes’
befrielse. Hon skyndade ut ur portkammaren och
befann sig snart uppe på sitt rum igen, der lion
satte sig vid det öppna fönstret och lät sina
bultande tinningar svalkas af de friska
morgonfläk-tarne.

Det gick som "Verner sagt, Agnes blef sjuk
af resans ansträngningar. Hela dagen frös hon och
hade feber om hvartannat, och det var ej
underligt, ty Sofie hade reda på, att hennes fönster stått
öppet ännu klockan ett, och det nedbrunna ljuset
vittnade om, att unga fröken måtte lia somnat ifrån
både det och fönstret. Verner var inne hos sin
dotter flera gånger och stannade långa stunder.
Han satt vid hennes säng och höll hennes hand i
sin, utan att just säga någonting, men Agnes kände
dock en sådan tomhet, då han gick. Allt det varma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/leagnes/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free