Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
dell eller ordres sex månader à dato betala en
summa stor femtio — nej, Tanta, sätt
sjuttiofem i stället, perlorna ska’ väl vara värda något
— och 75 med siffror inom ett par streck —
kronor, utgörande betalning för en guldbrosch med
infattade fem äkta perlor, förut tillhörig
undertecknads nu mera aflidna mor" — och så dato och
årtal och hela namnet under — låt mig se på
mästerverket nu.
Agnes hade utan betänkande skrifvit som hon
blef anbefald. Sjuttiofem kronor var för henne
en oerhörd summa, som hon ej hade den
minsta utsigt att någonsin förskaffa sig, men sex
månader var också en lång tid, och innan dess
kunde kanske något underverk inträffa.
Hufvudsaken var att genast återfå modems brosch.
Hon räckte sin plågoande reversen och den
befans vara "någorlunda." Fru Pettersson låste in
den i sin chiffonier, lemnade Agnes smycket, som
hon tog fram ur en bordslåda, full med fickur,
armband och andra nipper, hvar och en med sin
vid-fästa papperslapp, ocli sade med eftertryck:
— Ja, här är grannlåten nu, men så mycket
fröken vet det, att har jag inte mina
sjuttiofem krisch i dag sex månader till, så visar jag
genast den här lappen för grosshandlarn, och då
får han med det samma veta det jag lofvade tiga
med i morse.
— Det. skall aldrig ske, mumlade Agnes, i
det hon ryckte till sig guldsmycket, hvilket
aldrig haft ett sådant värde för henne som i detta
ögonblick. Några minuter derefter var hon uppe
hos sig. Ingen hade märkt hennes frånvaro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
