- Project Runeberg -  Agnes. Ett lefnadslopp /
55

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

55

gossens närvaro. Hon liade ett stort
hushållsförkläde framför sig ocli var blossande röd efter
dagens mödor. Då hon skulle lägga fram
soppslef-ven, märkte hon, att den ej var så blank lion
önskade. Hon tog upp en flik af förklädet och
började gnida först skaftet, derefter själfva skeden,
men der satt en fläck, som envisades att ej v-ilja
gå bort. Hon gned så att svettperlorna trädde
fram viel hennes tinningar. Då kände hon en
arm lindas om sitt lif och Arthurs röst hviskade i
hennes öra med ett uttryck af nästan lidelsefull
ömhet:

— Hvad jag håller af dig, syster^ och hvad
jag är glad öfver att du är här!

I det samma inträdde Kätchen frasande af
siden, med vajande plymer i hatten och ett
skönhetsflor för sitt sminkade ansigte. Hon hade varit
i butikerna och gjort uppköp.

Arthur drog genast tillbaka sin arm och gick
bort till fönstret, der lian stod med ryggen vänd
utåt rummet, ända tills maten kom på bordet.
Under hela middagen tog han ej ögonen från sin
tallrik, ocli då måltiden var slut, rusade han bort
utan att säga ett orcl till någon.

Men detta anfall af ömhet måtte ha varit ett
af hans många oberäkneliga infall, ty alla de
försök, Agnes gjorde att närma sig brodern, aflöpte
lika fruktlöst. Då ■ de någon gång träffades, var
han lika otillgänglig mot henne som mot alla
andra.

Några dagar efter sin ankomst till Stockholm
hade Agnes skrifvit ett bref till Björkhult. Men
hon visste ej huru hon skulle lägga sina ord för
att ej oroa fosterföräldrarne, hon kunde ju ej säga
dem hurudant det hem var, dit hon blifvit
förflyttad, och för dem kunde hon ej ljuga. Innehål-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 17 01:25:24 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/leagnes/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free