- Project Runeberg -  Agnes. Ett lefnadslopp /
57

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

57

verkligen förtjena epiteten "hygglig och älskvärd,"
som hans bolagsman gifvit honom.

— God dag, mina kära vänner! utropade han
redan i dörren. — Det var en evighet, sedan jag såg
er. Hur står det till? Ja, vår vackra värdinna
behöfver jag inte fråga om det, hon blomstrar som
en nyss utsprucken ros. — Ah!

Den sista interjektionen gälde Agnes, som
han nu först upptäckt. Ett leende af oändlig
menniskokärlek gled öfver hans ansigte, han fattade
den unga flickans hand mellan bägge sina och
tryckte den först helt svagt, sedan med något
stegrad ömhet, under det han sade: — Agnes,
förmodar jag? Välkommen, kava barn! Ursäkta mig,
men jag kan inte säga annorlunda.

— Kanske min bäste vän skulle begagna
några ceremonier mot min dotter? sade Verner i
upprymd ton och slog sin kompanjon på axeln.

Kätclien, som mottagit gästen och den
artighet, han riktat till henne, med det ljufvaste
småleende, gjorde nu en otålig min och utropade:

— Till bord, till bord, mine herrar! Die Suppe
wird kält.

Grosshandlar Ake Kassman bjöd värdinnan
armen — det hörde till söndagsceremonielet — och
Verner förde ut sin dotter i matsalen. Kätchen
satt mellan båda herrarne och Agnes bredvid sin
far; som bordet var afsedt för många flera än fyra
personer, blef det så stort afstånd mellan Kassman
och den unga flickan, att hon nästan satt midt
emot honom. Han kunde således obehindradt låta
sitt ena öga hvila på henne under hela middagen;
ingen märkte det, hvarken Agnes själf, som måste
tänka på serveringen, eller Kätchen, som satt
honom för nära för att kunna annat än undantagsvis
se honom i ansigtet, eller Verner, som var alltför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 17 01:25:24 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/leagnes/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free