- Project Runeberg -  Agnes. Ett lefnadslopp /
67

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

67

omgifning, hvari den förflutit; det riktigt plågade
honom, sade han, att det var så många år som
han ej haft den ringaste del i sin kära lilla flicka
och då hon ej ens vetat af att han fans till.
Men nu skulle hon också berätta allt, smått och
stort, så mycket hon kunde erinra sig. Och
Agnes begärde ej bättre än att få liktigt vidlyftigt
beskrifva Björkhult ocli dess kära innevånare, och
hon talade med sådan ifver och värme, att hon
glömde både tid och rum. Hon märkte ej heller,
att grosshandlar Kassman en gång midt under
hennes berättelse ryckte till och hastigt böjde sig så
djupt ner, som om ban velat dölja sitt ansigte för
någon. Då lian efter en lång stund lyfte upp
hufvudet igen, såg han sig försigtigt omkring åt
alla sidor och drog derefter ett djupt andetag
liksom af lättnad.

Samma qväll infann sig Arthur ovanligt
tidigt till aftonmåltiden. Kätchen profvade en ny
klädning inne i sitt rum ocli Verner sof efter dagens
libationer; Agnes blef ensam med sin bror i salen.
Han gick hastigt fram till henne, såg henne skarpt
i ögonen och sade:

— Du satt i Berzelii park i eftermiddags
tillsammans med — med pappas kompanjon.

— Ja, liur vet du det? svarade Agnes och
såg upp förvånad.

— Jag gick alldeles tätt förbi er, svarade
han, — och om jag inte hade svurit på att aldrig
komma i den mannens närhet, skulle jag ha gått
fram till er och släpat dig med mig, om du inte
följt med godvilligt.

Hans ögon gnistrade.

— Fy Arthur, det är inte vackert af dig att
vara så der hätsk mot den, som är så god och
som aldrig har gjort dig något ondt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/leagnes/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free