- Project Runeberg -  Agnes. Ett lefnadslopp /
92

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gång igen. Men då nu alltsammans var klart, och
lion såg huru eländigt olycklig den unga
gross-handlarefrun sett ut redan första veckan af sitt
äktenskap, liade det slagit henne för hufvudet, att
det ändå var synd om den beskedliga varelsen, att
hon råkat i händerna på en sådan man. Agnes
hade ju aldrig gjort henne något ondt, och hon
skulle gerna ha sett, att hon ej iiaft någon del i
det der giftermålet. Men ännu var det inte för
sent att komma ifrån det, derför hade hon skrifvit ocli
redogjort för allt detta, så att Agnes skulle förstå,
hurudan karl Eassman egentligen var, ocli inse,
att hon gjorde bäst i att draga sig ur spelet ju
förr desto hellre. Skilsmässa är inte svår att
åstadkomma i våra dagar, och om hennes man
finge klart för sig, att hon hade reda på åtskilligt
af hans förflutna lif, bland annat hans intriger för
att få giftermålet till stånd, skulle han nog
skämmas för att göra några invändningar mot
äktenskapets upplösande. Agnes var nu ung och
vacker och kunde lätt skaffa sig en annan man;
ju längre hon dröjde, desto svårare skulle det
bli —

Den unga frun förmådde ej läsa detta bref
till slut; det hade hos henne ej väckt den minsta
öfverraskning, hon hade läst det nästan liknöjdt
och vändt bladen helt långsamt, men hvarje rad
deri stegrade den känsla af vämjelse, som
beher-skat henne under den sista tiden. Det var, som
om den unkna luften i det hem, hon nyss
lemnat, bitit så in sig i hennes hår och hennes kläder,
att den förföljde henne med oförminskad intensitet
äfven hit. Hon lade de fullskrifna arken ifrån sig
och sjönk tillbaka i sin. dvala. Plötsligt erinrade
hon sig, att tyskan talat om Arthurs bref. Hon
borde väl ändå läsa det. Hon fann det i sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 17 01:25:24 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/leagnes/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free