- Project Runeberg -  Agnes. Ett lefnadslopp /
98

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

mörkret skyddade henne från att bli igenkänd,
svepa in sig i en fotsid kappa, draga ned floret
för ansigtet och med en fyld börs i fickan bege
sig ut på upptäcktsvandring i de aflägsna
gränderna, der den svåraste fattigdomen gömmer sig.
Men om hon gått till rätta med sig själf, skulle
hon ha funnit, att det ej var för de fattiges egen
skull, hon gjorde sig detta omak; det var för att
i sitt hjärta känna de vemodigt ljufva rörelser, som
alltid voro en följd af dessa utflykter, det var för
att i hvardagslifvets unkna kyla få värma sig vid
sitt eget deltagande, den enda känsla, som öfverlefvat
" frostnatten. När hon stod inför de sorgligaste taflor
af nöd och elände, kände hon stundom sitt öga
fuktas, ocli detta var en lycka, som nu en lång
tid varit henne förnekad, hon kände sitt blod rinna
varmt i ådrorna, hon återfick ändtligen
medvetandet att hon lefde. Och då hon afhjälpt nöden och
torkat de förtvillades tårar, kom det öfver henne
en känsla af glädje och frid nästan som den der
gången i hennes barndom, då hon gifvit bort sina
skor till tiggerskans lilla dotter. Och denna
salighet fortfor att vibrera i hennes inre, ända till dess
hon kom hem igen; lion behöfde under hemfärden
endast sluta till ögonen för att kunna drömma
sig tillbaka till den tid, då hon ännu var ren oeh
barnafrom och omedveten om all den smuts och
allt det elände, hvaraf hon tyckte hela jorden vara
besmittad.

Men ehuru en förfinad själfviskhet således var
grunden till hennes uppoffringar för de fattiga,
tyckte hon dock ej om att bli tackad. Ej heller
sade hon någonsin sitt namn, oaktadt lion
mångfaldiga gånger af sina skyddslingar ombads att ge
sig tillkänna. I en koja uppe i Hvita bergen hade
en gumma händelsevis fått veta, hvem lion var,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 17 01:25:24 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/leagnes/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free