Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Men livad lian var förändrad. Endast de stora
mörka ögonen funnos qvar af den gamle Martin,
ocli de hade blifvit ännu större. Men för öfrigt,
så blek, så aftärd, så allvarsam och så gammal i
sin svarta prestdrägt! Agnes kände en stickande
smärta i sitt bröst, och det skymde för hennes
ögon. Hon sjönk tillbaka i stolen, så att hon
doldes af gardinen. Då hon återfick så mycket
styrka, att hon kunde se ut på gatan igen, var han
borta.
Hela den dagen och natten derefter kände
Agnes sig så sjuk, att hon trodde döden vara nära.
Hennes hjärta arbetade oregelbundet, än slog det
knappt märkbart, än jagade det framåt med vild
hast. Och under allt detta en krampaktig
förlamning i hela kroppen, som om hela nerv- och
muskelsystemet varit alldeles förderfvadt. Men dagen
derpå var det öfver, hon kände sig endast så matt,
som om hon aldrig mera skulle kunna stå på sina
fötter.
Ingen läkare liade blifvit tillkallad.
Om man under gåendet uppför Götgatan viker
af till höger in på Falkenbergsgatan och derifrån
till venster in i Fatburstvärgränden, som endast i
början begränsas af hus, kommer man snart till
den s. k. Holländarevägen, en smal och slingrande,
stenig väg, som på bägge sidorna infattas af en
murken plankräcka, grånad af ålder och här och
der skiftande i gult. Till höger ser man genom
de breda springorna ganska vidlyftiga
tobaksplanteringar, till venster höja sig bergskullar, på hvilka
några mer eller mindre förfallna träruckel ligga
strödda utan något slags ordning, de flesta med
tillhörande liten trädgårdstäppa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
