- Project Runeberg -  Agnes. Ett lefnadslopp /
131

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

131

på lionom, som om lion ej förstått ett orcl af hvad
han sagt.

— Följa dig? upprepade hon i en ton af
obeskriflig häpnad.

— Ja, det är ingen småsak, jag ber dig om,
och det kännes förödmjukande att tigga dig om
något sådant, men jag måste. Jag kan inte tänka
mig att lefva der ute i ett främmande land utan
dig och gossen — och om du säger nej, måste jag
också lemna honom qvar här — kanske i åratal,
kanske för alltid. Jag begär naturligtvis inte, att
du skall älska mig som make — den lyckan har
jag förspilt eller, rättare sagdt, jag har aldrig egt
den — allt hvad jag önskar, är att du skall följa
mig dit bort som min vän, min gode ande — på
det vilkoret tror jag, att jag skulle kunna betrakta
det förfärliga, som nu drabbat mig och hvartill jag
själf är skulden, som en kris, en vändpunkt till
ett bättre, renare lif i redligt arbete och
samvetsgrann pligtuppfyllelse. Om jag hade dig vid min
sida och finge bikta mig för dig, då den gamla
menniskan ville ta tillbaka sitt välde öfver mig,
skulle jag kanske kunna börja på ny räkning från
och med i dag och möjligen försona detta sista och
äfven andra felsteg, som jag begått. Under de här
förfärliga timmarne sedan i middags har jag under
kamp och själavånda lärt känna mig själf bättre än
jag någonsin gjort förr, och du kan tro mig, det
är inte några tomma, kraftlösa känslosvallningar,
utan verkliga, allvarliga föresatser, som nu
beherska mig — om du nämligen beviljar min bön och
följer mig, ty utan dig och barnet är jag för svag
att hälla mig uppe, det känner jag. Du skulle
resa med Agne på samma tåg som jag, men i en
annan kupé och ej låtsas känna mig under vägen;
i Köpenhamn kunde vi sammanträffa ocli vidare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/leagnes/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free