- Project Runeberg -  Agnes. Ett lefnadslopp /
134

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

"Förlåta!" i clet lion slog i liop händerna ock förde
dem hårdt sammanknutna upp till sitt ansigte; så
stod hon några ögonblick, derefter gick hon raskt
ända tram till honom, och nu bröto orden fram
öfver hennes läppar med en lidelsefull kraft som
forsen, då den spränger sina dammar:

— Det är inte möjligt, att du någonsin
förstått hvad det är du gjort emot mig, annars skulle
du inte ha kunnat tala så till mig som du gjort
i qväll och du skulle inte ha nämnt ordet förlåta.
Yet du, att jag. för din skull förlorat, aktningen för
mig själf? Vet du, att det är för din skull, som
jag under åratal längtat efter döden som en
befrielse från min förnedring ocli, då den ej kom,
hädat Gud, derför att han lät mig födas hit till denna
eländiga verld? Jag var ett barn, då du tog mig
hit, jag var icke omedveten om det onda, men det
hade ännu ej kommit vid mig — du har släpat
mig i smutsen! IJuder alla dessa år liar jag
betraktat; mig som en fallen qvinna, en syster till
dessa eländiga varelser, som ingen hälsar på på
gatan — hvarje gång jag hört eller läst uttryck
af vämjelse om dessa qvinnor, har jag tänkt: Det
är dig det gäller! Du är också en sådan oren! Du
är ej heller värd, att en hederlig maka och inor
kommer med sin blick vid dig! — Och du kan
kalla mig din hustru! Hvad betyder det, att presten
läst vigseln öfver oss? du vet nog lika väl som
jag,, att jag ändå inte är annat än din frilla!

Allt efter som Agnes talade, hade Kassman
låtit hufvudet sjunka, och en tung suck arbetade
sig upp ur hans bröst. Hennes ord drabbade
honom som knytnäfveslag, han stod der med tillslutna
ögon och en djup rynka i pannan; han märkte ej
förr än efter en lång stund, att Agnes gått in till

■sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 17 01:25:24 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/leagnes/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free