- Project Runeberg -  Agnes. Ett lefnadslopp /
154

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

peren lågo ordnade snörrätt på skrifbord et och
ingenstädes syntes ett damkorn. Agnes var
sysselsatt med att skura kakelugnsluckorna blanka. Då
ban kom in, rodnade hon och smålog litet, men
hon drog sig undan hans omfamning. På lians
frågor svarade bon, att doktorn redan i förrgår
tillåtit henne stiga npp och sagt, att lion
hädanefter kunde hoppas att få vara någorlunda frisk,
så länge hon aktade sig för starka sinnesrörelser.
Och den ordinationen blef nog ej svår att följa, ty
hon visste knapt hvad som numera skulle kunna
göra något starkt intryck på hennes känslor.
Medan bon låg sjuk, hade hon tänkt både framåt och
tillbaka, och nu ville hon rådgöra med Alme om
huru de skulle ha det sins emellan. Först och
främst ville lion göra honom en fråga: älskade
ban hënne verkligen?

Alme blef något brydd och sökte draga
sig ur spelet genom att kyssa hennes händer
upprepade gånger ocli se henne ömt in i
ögonen, men hon vände sig bort och förnyade
frågan. Nu måste han svara ja. Det tycktes göra
henne ledsen. Hon förklarade, att hon i så fall
måste lemna honom. Hon hade eljest tänkt, att
de skulle kunna lefva tillsammans som goda
vänner, så länge ban ej var fästad på annat håll.
Hon älskade honom icke som man älskar sin make,
men hon höll hjärtligt af honom, hon var honom
så innerligt tacksam för allt hvad ban gjort för
henne och lion hade ingen liögre önskan än att få
vara lios honom som en syster under den tid lion
ännu kunde ha qvar. Hon hade ingen annan än
honom att lefva för, och äfven lian stod ju alldeles
ensam. Hon hade tänkt sig detta förhållande så
lugnt och fridfullt, att det nästan kostade på henne
att öfvergifva denna tanke. Men det var nog kan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 17 01:25:24 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/leagnes/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free