- Project Runeberg -  Agnes. Ett lefnadslopp /
165

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

165

paret. Nu var ingen tid att förlora. Svartrocken
kunde komma när som helst. Lyckligtvis vörå
deras rum endast hyrda pr månad, och den första
skulle de naturligtvis flytta, men till dess gälde
det att liålla sig undan. Det var bäst att Agnes
lemnade in sin sömnad till fru Söderberg; hon
skulle nog åtaga sig att göra den färdig.

Medan Alme talade, hade Agnes först sänkt
sitt hufvud öfver sömmen, och en djup rodnad hade
betäckt hennes ansigte; men snart såg hon upp
igen, ett uttryck af lugn beslutsamhet låg i
hennes ögon, och till Almes stora häpnad förklarade
hon, att han gjorde bäst i att aflägsna sig, men
hon ville stanna hemma och ta emot presten; det
var hennes skyldighet att. tömma kalken till
bottnen, hon hade ju själf fylt den åt sig; om hon nu
höll sig hemma, skulle Alme kanske sedan slippa
ifrån alla vidare obehag af denna art, annars kunde
de möjligen upprepas flera gånger.

Men Alme tyckte ej om ädelmod och
själf-försakelse hos andra. Agnes’ svar retade honom
blott ännu mera. För första gången var han
ovänlig, till och med brutal mot henne. Men om hon
var nog dum att vilja stanna i stöpet, ämnade han
ej låta skamfila sig som en skolpojke, det var
alldeles emot lians värdighet som man och som en
den fria tankens kämpe. Han gick sin väg i
vredesmod, slog hårdt igen dörren efter sig och på
vägen utför trapporna tänkte han, att det måste
bli ett slut på detta; Agnes kunde verkligen tråka
ut en engel. Han hade lofvat att tillbringa åtta
dagar ute på slagtarens sommarnöje, der äfven
kreolskan ämnade slå sig i ro för en tid, och han
nästan anade, att han endera dagen derifrån skulle
komma att skriftligen underrätta Agnes, att det ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 17 01:25:24 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/leagnes/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free