- Project Runeberg -  Agnes. Ett lefnadslopp /
167

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

167

var icke egenkär; bon hade aldrig fäst sig
synnerligen vid de berömmande ord, hon ibland hört
fällas om sig själf; men nu, då hon genomtänkte
sitt lif, kunde lion verkligen ej finna annat än att
fostermodern haft rätt: hon var ingen ond natur.
Hon visste icke med sig, att hon någonsin velat
göra en medmenniska någon skada. Hon hade
aldrig begått något brott, icke ens något svårare
felsteg. Hon hade icke älskat sitt barn, det var hvad
hon nu mera ansåg vara klandervärdast i sitt
förflutna lif, men hennes olyckor hade ju börjat långt
innan Agne såg dagen; alltså kunde hennes
kärlekslöshet mot honom ej vara roten till det onda.
På sin höjd kunde hon erkänna, att hon gjort sig
skyldig till åtskilliga underlåtenhetssynder; men
liade icke Alme sagt, att qvinnans sanna väsen är
passivitet?

Detta underliga ord: qvinlighet! Om lion
verkligen fått en riktig förklaring deraf, var då ej
denna qvinlighet snarare ett lyte än en förtjänst,
eftersom den liade störtat lienno i detta elände?
Ty just genom detta, som man så mycket berömt
hos henne, hade hon kommit att begå sina
uraktlåtenhetssynder, och det var väl dessa, som fälde
henne; hvad skulle det annars vara?

Hon försökte att komma till klarhet med sig
själf och lifvet genom att läsa uppbyggelseskrifter;
bibeln tyckte hon sig ej förstå nu mera, sedan
hon ej längre kunde läsa den som ett barn. Men
det tema, hon i dessa böcker fann varieradt i
oändlighet, var att menniskonaturen är fallen af
begynnelsen, full af vrånghet och ondska; detta passade
ju ej in på henne — hon mindes, att makarne
Bengtsson en gång i hennes barndom öfverlagt
om clen frågan, huruvida hon kunde anses bekajad,
med arfsynd? Då hade lion ej förstått deras ord,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 17 01:25:24 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/leagnes/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free