- Project Runeberg -  Agnes. Ett lefnadslopp /
175

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

175

Derefter berättade hon en mängd detaljer från
de sista åren på Björkhult: om nyodlingarne, som
Bengtsson gjort, reparationer af uthusen,
ladugårdens tillväxt, trädgårdens utdikning, en ny
uppkörsvägs anläggande, de närmare omständigheterna
vid mannens insjuknande och nervfeberns forlopp-,
hon ämnade just tala om, att han sista dagen han
lefde liera gånger tänkt på Agnes och bedt hälsa
henne, om de någonsin mera skulle träffa henne,
men vid närmare eftersinnande afstod hon från
detta meddelande, som kunde verka upprörande.

Agnes följde tydligen uppmärksamt med.
Uttrycket i hennes ansigte var så lugnt ocli
vänligt.

Fru Kristina hvilade sig en liten stund
ocliöfver-gick efter en passande öfvergång till- att tala om sin
barndom ocli ungdom; det hade Agnes kanske hört
förut, men hon visste ingenting lämpligare att ta till.

Hon uppehöll sig länge vid skildringen af sin
far. Motgångar i affärer, hustruns ocli ett par af
barnens död, ett af naturen ömtåligt lynne och
kroppslig svaghet liade under de senare åren han
lefde gjort honom mjältsjuk i högsta grad. Det
gick så långt, att grannarne skydde honom, och
som alla hans barn utom Kristina gifvit sig ut i
verlden sà fort de kunde, för att komma undan
hans svåra lynne, var hon alldeles ensam med
honom i många år. Tungt var det mången gång,
men Herren styrkte hennes tålamod. En greflig
familj, som boclde i samma socken och "som ej liade
några barn, hacle fäst sig viel henne och ville
upptaga henne som egen dotter; hon kunde väl vara
fjorton år den tiden. Det var en svår frestelse,
men hon gick ur den med seger. Det skulle nog
ha varit bra att få en god uppfostran, men fadern
kunde omöjligen undvara henne, och då fick hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 17 01:25:24 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/leagnes/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free