Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1810
Hvem ärfver Svenska Kronan?
J k
r i m \ 1 1
* %*•-’ r
Fursten af Ponte-Corvo.
Jean Fredric
Baptiste Julius eller Christian
Bernadotte, af
Furste af Ponte-Corvo. AugUStenburg
Utrikes-Statsministern L. von Engeströms berättelse
om dagarne före Thronföljarhvalet.
Hertig Fredric Christian.
Sakerna vägde, då en händelse inträffade, som vände
allting till Prinsens förmån. Den io Augusti annoncerades
mig sent på aftonen en courier. Det var en Svensk, vid
namn Bonsac, som lemnade mig ett bref från herr
Four-nier, som väntade på Mosås gästgifvaregård, en mil från
Örebro. Fournier var till nationen Fransman; hade varit
bosatt i Götheborg som handlande.
Jag kallade genast till mig Hof-Cansler Gustaf af
Wetterstedt och Statssecreteraren Hans Järta, för att
rådfråga mig, om Fournier kunde emottagas i Örebro.
De svarade, att då han icke veterligen var någon
främmande magts ombud, utan syntes resa i egna ärenden,
kunde han helt visst emottagas, allenast han ej länge
qvarstannade. Jag bad honom således infinna sig dagen
derpå. Han kom, och sade sitt ärende vara, att å Prinsens
af Ponte-Corvo vägnar säga mig, det Prinsen fått höra,
att en stor del af Svenska nationen önskade honom till
Thronföljare; att han vore villig att svara mot ett så
hedrande förtroende; men att om hela Sverige önskade
honom, och Konungen vore deremot, ville han icke
emot-taga Kronan. För att legitimera sig såsom uti rätta
ären-der stadd, öfverlemnade han mig ett tandpetarefordral
af elfenben, uti hvilket voro
Prinsessans och Prins Oscars porträtter i
miniatyr och ett General-Handelsagenten
Signeuls rekommendationsbref till mig.
Detta förra mottog jag, för att visa
Konungen, och lemnade det sedan tillbaka,
ehuru Fournier bad mig behålla det. Gud
vet hvar det slutligen stadnade.
Wetterstedt tog det och visade det öfverallt.
Den långe Secreteraren Lundbeck ritade
af miniatyrerna och derefter stuckos tvenne kopparstick.
Vid Statsrådets derpå följande sammankomst
upplästes min Embetsberättelse, rörande Fourniers
anförande. Den lydde som följer:
Igenom ombud har Prinsen af Ponte-Corvo emot mig
låtit yttra: att han väl egde flera anledningar att
förmoda det han kunde komma ifråga vid hvalet af Svensk
Thronföljare; men att ehuru smickrande det vore, ville han
dock ingalunda att det skulle ske, der est det icke vore
Eders Maj:t behagligt; att, i händelse han skulle komma
i åtanka, kunde han genast skaffa sitt nya Fädernesland
följande förmåner:
1:0 Åtta millioner francs, att inom sex månader
insätta i Svenska Riksgäldskontoret emot 4 procents årlig
ränta; 2:0 liqvidering af alla de Svenske handlandes
fordringar hos Franske Regeringen, hvaraf en million
Francs skulle vid Prinsens ankomst till Sverige kontant
betalas och efter fordringarnas totalbelopp på
vederbörande fördelas; 3:0 utbyte af Prinsens enskilda fasta
egendomar i Frankrike och Hannover emot de domäner
i Svenska Pommern, Hans Maj:t Fransmännens Kejsare
bortskänkt. Dessutom gaf samma ombud tillkänna
Prinsens beredvillighet, att göra allt hvad
på honom ankomma kunde till förmån
för Svenska handeln.
Ehuru hemliga utskottet redan
inkommit med sitt yttrande till förmån för
Hertigen af Augustenburg, befalte dock
Konungen, på Statsrådets enhälliga
tillstyrkan, att denna berättelse, såsom
anledning till ett nytt yttrande, skulle
hemliga utskottet meddelas.
Benu3otte/*^?OB.tecorro
IBéa.m V.S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
