- Project Runeberg -  Carl XIV Johan - Carl XV och deras tid 1810-1872. En bokfilm /
96

(1942) [MARC] Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1823

Från det stormiga Riksmötet.

Adelsmän vid Riksdagen.

Riksdagsminnen.

Ur brefskrifna af Gr ef ve HansW achlmeistet.

28 Februari.

Jag var i går inbjuden till middag hos
Kungen. Jag förstår ej, hvarifrån han får
detgoda humör, han lägger i dagen, och som
icke svikit honom sedan Riksdagens bör j an.

Han sade oss i går, att ständerna för
närvarande bestå af några ultras, några
ultra-liberaler, men att hela resten äro
doktrinärer, detta är sant. Han tillade, »det är
jag som gifvit impulsen till alla dessa idéer;
nu får jag också anpassa mig därefter».

Uppståndelse i Riddarhuset.

i Mars.

Jag kan ej gå till sängs utan att
först redogöra för det minnesvärda
uppträde jag i eftermiddags bevistade med
anledning af den Anckarsvärdska
motionens remiss till utskottet.

Plåten talade emot denna motion,
framhöll i ett improviseradt anförande
med beundransvärd kraft och talang

dess brottsliga syftning och slutade
efter mera än en timmes talande med
att vid de heligaste namn besvärja
Anckarsvärd att mildra sina uttryck.

Detta tal följdes af enhälliga
bravo-rop och handklappningar under nära
fem minuter. Hade då någon
föreslagit att kasta ut Anckarsvärd genom
fönstret, tror jag så hade skett, och
med rätta enl. min mening — fastän
jag lyckligtvis ej uttalade den och den
lyckligtvis ej följdes.

Anckarsvärd reste sig upp för att svara,
men kunde ej tala, förrän man bjudit
honom vatten. Han bredde sedan Ut sig
öfver rätten i ett konstitutionellt land
att fritt säga sin mening o. s. v.

Plåten begärde åter ordet, var vältalig
som förut och applåderas. Så började
landtmarskalken: "Ogillar R. och A. ..."
men afbröts af Schwerin, som åter tog
till orda och bestred ståndets rätt att
uttala ogillande.

3 Mars.

Man måste sjelf hafva hört och sett för
att göra sig en föreställning om den effekt,
som åstadkoms af dessa Plåtens ord: »I
Fäderneslandets namn, vid allt vad
heligt är, besvär jag Frih. Anckarsvärd att
återtaga de af mig anmärkta uttrycken i
sin skrift.»

Från salens alla höm genljödo ropen:
»Vi besvära alla, alla», åtföljda af
handklappningar, brafvorop och en
uppståndelse öfver all beskrifning. Denna scen var
naturligtvis under gårdagen allmänna
samtalsämnet på gatorna, liksom i
säll-skapslifvet, och det påstås, att man
aldrig sedt eller hört något liknande,
undantagandes på Rikssalen efter
Manner-heims tal 1809.

Onyktra bönder husera.

17 Mars.

För några dagar sedan hade Bönderna
ett eftermiddagsplenum, vid hvilket de
alla voro dödfulla, förde ett fruktansvärdt
oväsen och öfverhopade varandra med
oqvädingsord.

Några dagar förut gjorde en bonde
framställning, att ur ståndet måtte
utvisas en af hans kamrater, benämnd
Rutberg från Västerbotten, storvän till And.
Danielsson och Longberg samt hörande
till de största bråkmakarna.

And. Danielsson förklarade sig icke
vilja motsätta sig proposition derå, men

Representanter för Frestestdndet.

sålunda affattad: Om ja vinner, bortjagas
Rutberg, om nej, den som väckt frågan.
Denne senare blef förskräckligt rädd och
återtog framställningen.

Hans Wachtmeister.

E. Tegnér mot Oppositionen.

Till J. F. af Lundblad.

Mk Bror I Lund d. 3 April.

I afseende på Riksdagen måtte jag allt
för otydligt hafva uttryckt min mening.
Den kunde aldrig vara att du skulle kasta
dig in i Anckarsvärdska oppositionen, der
jag sjelf ingalunda ville vara, emedan
den genom sin öfverdrift mera skadar än
gagnar en god sak. Men det gifves äfven
en annan och veritabel opposition,
grundad på helt andra åsigter än skrikarnes,
och som gerna kan bestå med alla de
förbindelser man är skyldig Regeringen och dess
Ledamöter: det är en opposition af
Regeringens vänner mot dess möjliga misstag,
och dit hvarje Riksdagsman borde höra.

Din redlige Vän

Tegnér.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:06:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lec14j/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free