- Project Runeberg -  Carl XIV Johan - Carl XV och deras tid 1810-1872. En bokfilm /
140

(1942) [MARC] Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1827

Slitningar i Unionen.

Vue öfver Agershurs-Fæstning i Christiania.
Tegnet af P. F. Wergmann.

Stortinget avslår forslag om ett

personligt tillägg till gaget för
Svenske Riksståthållaren.

D. 8 Juni reglerade Stortinget
Riks-ståthållarens lön. Utskottets förslag hvari
den upptagits till 12 000 Sp:d., med ett
personligt tillägg för nuvarande
Riksståthållaren rönte motstånd. 12 000 Sp:d
ansågos vara för mycket för
Riksståthållaren i förening med hans öfriga
emolumenter, 10 eller 8 troddes skola
fullkomligt förslå. Genom omröstning
beslutades enhälligt: »Lönen för Riks-

ståthållareembetet uppföres genom
gagereglementet med 12 000 Sp:d årligen,
dock så att den ej utbetalas efter den tid
då vacance inträffar i
Riksståthållare-embetet, med större summa än 8 000
Sp:d årligen, och således bifalles icke
Utskottets förslag om ett personligt
tillägg till gaget för H. Ex.
Riksståthållaren Grefve Sandels.» — Samma dag
bestämdes Statsministerns lön till 8 000
Sp:d, dock så, att lönen från den tid,
då vacance i embetet inträffar, blott
utgår med 6 000 Sp:d årligen. Statsrådenas
löner bestämdes till 3 000 Sp:d. årligen.

Riksståthållaren har tröttnat?

Stockholm, 17 Aug.

H. Ex. Grefve Sandels lärer i början
af nästa månad lämna Norrige, för att,
såsom det försäkras, icke mera
återvända dit i egenskap af Riksståthållare.

Föreningsfest på Theater stördes
af hvisslingar.

Applådissementer och bravo-rophjelpteej.

Ur den af Konungen tillsatta
Undersök-nings-Commissionens handlingar:

Sedan Theater-Direktören J. P.
Strömberg beslutat, att på theatern i Christiania
den 4 Nov. 1827 (årsdagen af Sveriges
och Norriges förening) fira ett slags
Föreningsfest meddelst uppförandet af
en Prolog eller Tillfällighetspjes, som
likväl förut blifvit spelt i Fredrikshall;
hade Strömberg i förväg blifvit så väl
genom anonyma bref som mundtliga
tillsägelser varnad för hvad som kunde
hända, om han jemväl i Christiania ville
gifva samma pjes. Men som han, blott
tänkande på bröstfickans kraf, trodde
sig kunna påräkna en god recett, blef
han envist vid sin föresats; och följderna
underläto icke heller att prompt
inträffa.

Så snart ridån gick upp, börjades
hvisslandet, och afbröts icke under det
de först framträdande aktorerne (som
föreställde Norska Bönder) voro på scenen
ej heller kunde man märka, att detta
ofog på minsta sätt ökades eller tilltog,
då sedermera de aktörer, som spelte
Svenska Bönder uppträdde och hälsade
de förstnämnda. För öfrigt fortfor
hvisslingen, med korta mellanrum, under hela
pjesen, fullkomligen planlöst och utan
allt afseende å hvad som på scenen
föregick. Då de personer, som ansågo hviss-

lande på en sådan dag för någonting
oskickligt, försökte att genom
applådissementer och bravo-rop nedtysta
detsamma, upphörde det väl stundtals, men
började snart åter, och blef åter
ned-tystadt. Detta omvexlande förhållande
fortfor under hela spelningen, och
förorsakade ett så allmänt tumult och en
sådan villervalla, att det var omöjligt
fatta det ringaste af det uppförda stycket.

Tumultet ger eko i Svenska
Tidningar.

Skarp ton i vissa Blad.

Hvad nu det för Norrska Folket
nesliga Pöbeltumultet, som lärer varit värre
än det här beskrifves, angår; så är
troligen den högst bedragen, som anser det
härleda sig ifrån brist på bildning,
verlds-vett eller ock af hvad man kallar blott
okynne. De mer eller mindre grofva
anfall som Sverige och allt hvad Svenskt
sedan flera år måst uthärda uti åtskillige
annars hyfsade och intressanta Norrska
Tidningsblad — Den anda, som rådde
och högt yttrades under sista Stortinget
ibland alla Norrska Folkklasser — den
säkra omständigheten, att pluraliteten
af Theaterpubliken i Christiania den
4 Nov., utgjordes af denna Hufvudstads
och kanske flere Orters mest bildade
Innevånare. — Allt detta styrker nogsamt
att Tumultet ej härledde sig ens ifrån
en missledd Pöbelhop, utan kan, tyvärr,
tydas såsom ett uttryck af en för
tillfället rådande och lössläppt Opinion —
och har väl Sveriges Konung och Svenska
Folket i något af seende fortjent en sådan
Opinion om sig? Nej! Sedan Norrige
under Sekler utgjort en Dansk Provins,
beroende endast af Dannemark och Dess
godtycke. — Sedan Norrige, under dessa
långa tider, om man så må säga, lefvat
endast för Dannemark och måst
uppoffra sina Söner, sina Naturalster för
detta Rike; så öfverlämnas det, genom
en af de största Europeiska magterne
garanterad Traktat, till Sverige, under
samma Conditioner, som Dannemark det
innehaft.

Huruvida Norrska Folket var moget för
en så vidt utsträckt frihet, som det
erhöll, huru det vetat värdera sina
tillskyndande förmåner — derpå har detta
Folk lemnat mångfaldiga prof — och
nu sednast i medelpunkten af sitt Land,
i Rikets Hufvudstad.

Stockholms Tidning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:06:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lec14j/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free