- Project Runeberg -  Carl XIV Johan - Carl XV och deras tid 1810-1872. En bokfilm /
205

(1942) [MARC] Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1841

Liberalismen vinner insteg.

Justitie-Stats-Minister Mathias Rosenblad,
som tvingades demissionera.

Oppositionen frambringar gång

efter annan förändringar bland
Konungens rådgifvare.

— Statstidningen för i8:de Maj
innehåller den nya konseljens
formation (Posse, Stierneld, Cederström,
Lagerbjelke, Fåhrceus, af Wingård,
Ihre) på finansminister och 2:ne,
konsultativa Statsråd när. Vi hafva
nu sedan d. 6 Febr. blifvit af med
följande »systemets» drabanter och
upprätthållare: Rosenblad, Brahe,

Nerman, Gyllenhaal, Schulzenheim,
Åkerhielm, Hård, Hartmansdorff,
Grip och Heurlin. Det är en liten nätt
undanstökning! Af det gamla rådet
sitta blott de trenne qvar, som pressen
ansett hederliga och rättskaffens:
Stierneld, Lagerbjélke och Ihre. Sjelfva
factum af denna hvälfning på
taburetterne är en stor seger för
oppositionen. C. W. Liljecrona.

Riksviktiga beslut fattade.

Riksmötet har varit det mest
upprörda under Carl XIV Johans
hittillsvarande regering och den åldrige
Konungen har fått kännas vid en
hård kritik. Till och med har
oppositionen låtit honom förstå att det vore
önskvärt att han afsade sig kronan.

Ett flertal viktiga reformer har
genomförts såsom:
Departementalstyrelsen, Kommunala
sjelfstyrelsen och beslut om Allmän
Folkskoleundervisning.

Yttrande i Borgarståndet d. 11
Nov. angående underdånig
skrif-velse till Kongl. Maj:t med
anhållan, att Kongl. Maj:t täckes
complettera statsrådet.

Herr Petré: Jag tror, att Ståndet
kan anses hafva i förväg gifvit dess
åsigt i förevarande fall temligen
tydligt tillkänna, ty med
återremitterandet af
Constitutions-Ut-skottets Memorial, N:o 83, var den
allmänna meningen inom Ståndet
omisskänneligen den, att
framställning till Kongl. Maj:t uti
ifrågavarande afseende borde ega rum,
ehuru man ej var ense, om sådant
skulle ske antingen i form af
anmärkning eller anhållan. Nu har,
såsom lätt kunde anas, blifvit
föreslaget, att anmälan skulle
supp-licando ega rum, och då Kongl.
Maj:t ännu icke meddelat något
bestämt beslut, rörande de till
Kongl. Maj:t, långt före detta,
aflemnade förslag till
Grundlagsändringar, har Utskottet ansett
detta för Riks-mötets behöriga
fortgång beklagliga förhållande
tydligen utmärka, att Kongl. Maj:ts
Regering lider af en brist, egnad
att väcka den högsta allmänna
missbelåtenhet, i samma mån som den
leder till Stats-skickets upplösning
och underhåller den förkastliga,
ensidiga, oefterrättliga, okunniga,
ansvarslösa och bördsaristocratiska
styrelse, som man, i sednare tider,
gifvit namn af
Sängkammar-Regering. Intet officiellt meddelande har
kommit till Rikets Ständers
kännedom, rörande Kongl. Maj:ts
fruktlösa försök, att complettera
Stats-Rådet, och man kan gerna våga
hundrade mot ett, att hindren för
tillvägabringande af Stats-Rådets
fulltalighet ligga i arten af den vilja,
som föredrager ett fortfarande af
allena-styrelsen framför en
Consti-tutionell, för landets sannskyldiga
interessen, nitälskande Regering.
Suppositioner, sådana, som här
blifvit insinuerade, må ej läggas
till grund för Rikets Ständers
beslut. Kunde Stats-Rådets
complet-terande med redligt allfvar sättas
i verket, så skulle de lätt bortfalla.

Den mest betydande af oppositionsmännen,
Brukspatron J. F. Petré.

»Petré betyder vid Riksdagen
mera än Sveriges Konung!»

Chr. Stenhammar.

Konungens Stats-Råd vid
Riksdagens afblåsning d. 16 Juni 1841.

Justitie-Stats-Minister, H. Exc.
Hr Carl Peter Thörnebladh.

Stats-Minister för Utrikes
Årenderne, H. Exc. Hr Frih. Gustaf
Nils Algernon Adolf Stjerneld.

Svenska Stats-Råd.

Chef för Sj
ö-Försvars-Departemen-tet, Hr Frih. Johan Lagerbjelke.

Chef för Civil-Departementet. Hr
Olof I. Fåhræus.

Tillf. Chef för
Finance-Departe-mentet, Hr Johan af Wingård.

Tillf. Chef för Utrikes Årenderne,
Hr Albrecht E. Ihre.

Tillf. Chef för
Ecclesiastik-Depar-tementet, Hr Samuel Grubbe.

Chef för
Lantförsvars-Departe-mentet, Hr Grefve Axel Otto
Mörner.

Hr Frih. Otto Wilhelm Staél von
Holstein.

En Vacant.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:06:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lec14j/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free