Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1842
Bataljen på Halmens.
»Ilvad uren I för borgarlunsar, som ej sen hvad folk I hafven för er.»
Slagsmålet på Malmens källare den 13 Oktober.
I,ithographie: Ferdinand Tollin.
Militärer och civila i häftig calabalik.
Ett från början bagatellartat bråk på en krog väcker
uppseende och delar den allmänna opinionen i två läger:
För och emot militärernas uppträdande.
Ett rabulistiskt uppträde egde den 13 Oktober strax före
midnatt rum på en källare i Stockholm. Detta oväsen bestod i ett
slagsmål i huset så kallade Malmens källare vid Myntgatan, och
härleddes deraf, att några unga militärer — 11 till antalet — som
befunnos en trappa upp, hade, när de skulle gå sin väg, hållit
något starkt buller på porten, och då källarmästare Frösslund
och hans folk, som bo på nedra botten, utkommit, j em väl
handte-rat de sednare alltför hårdhänt, så att källarmästaren med
anledning häraf fann sig föranlåten qvarhålla den ene af
rabulisterne.
Ehuru det icke synes sannolikt, att källarmästarens folk eller
gäster börjat handgemänget, har imedlertid, såsom oftast plägar
hända, ingen upplysning om den först angripande kunnat
vinnas. En piga från spisqvarteret öppnade imedlertid porten och
officerarne utgingo, men började åter bulta på och förde mycket
oväsende, emedan de saknade en kamrat. Denne var löjtnant
Wahlfeldt, som af källarmästarens gäster blifvit införd i ett rum,
i afsigt att han måtte uppgifva sitt namn, hvilket han likväl
en-ständigt vägrade.
Under tiden hade källarmästaren genom ett fönster åt gränden
utsändt en gosse, för att reqvirera patrull — det är märkvärdigt,
att denna ej sjelfmant infann sig, då rådstuguvakten är belägen
på några få stegs afstånd och mycket folk redan hunnit samla sig
till stället. Patrullkarlarne hafva, besynnerligt nog, haft föga
upplysning att meddela, och just som de ankommit, skall en
portnyckel hafva blifvit fälld ofvan från spisqvarteret, hvarmed
de utanför stående officerame öppnade porten och, jemte de
församlade åskådarne, inträngde i förstugan. Derifrån uppfordrade
officerarne nu källarmästaren att öppna sitt rum, och då han
dermed dröjde, hemtade löjtnant Wirgin en yxa från köket en trappa
upp och började dermed hugga på kammardörren.
Källarmästaren öppnade då och officerarne rusade in i rummet och utdelade
slag till källarmästarens gäster. Löjtnant Tegnér har erkänt att
det var han, som vid detta tillfälle tilldelade boettmakaren
Jacobson det svåra slag, hvaraf öfverläppen klöfs och tandköttet
äfven sårades. Köksyxan lärer ock blifvit mot Jacobson höjd,
under förklaring, att han dermed borde »slås ihjel»; att rummets
möbler ej heller skonades, kan man lätt föreställa sig. Det är
obegripligt, att allt detta våld fått, oaktadt patrullens närvaro,
ut-öfvas; en patrullkarl hade väl på källarmästarens förnyade
uppmaningar, försökt att bemäktiga sig en af våldsverkarne, men,
såsom karlen förklarar, icke förmått hålla honom fast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
