Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1842-
Det religiösa svärmeriet —
8pra för 6t»atj» from fjäl upp&pjfllifl«
^Citbcltøa (Sattgcr.
1. (En ftjärft glngfitisö jffogofänä.
2. ©6i>enS 6ffM f)oé ©rinfattn.
3. ©c ffaganbe barnen.
4. JMelffn.
Ur en rapport om Läseriet i
Småland afgifvet till
Sundhets-Kolle-gium af D:r F. Carlsson.
En 16-årig qvinnlig apostel.
— Lisa Andersdotter, 16 år gammal
som begynte med predikandet, är så
utbildad och var det, enligt faderns
uppgift, redan vid 13 års ålder, att hon
synes vara närmare 20. Hon har tillförne
aldrig varit sjuk, ej heller svärmande
eller grubblande, men anfölls i början af
Maj månad af sveda under bröstet, med
hufvudvärk och matthet, hvaremot hon
mycket nyttjade åderlåtningar; emot
midsommar öfvergingo symptomerna till
qväfning och hicka, samt slutligen
spasmer, som alltsedan dess ej
fullkomligt lemnat henne, att hon alltjemt måst
hållas vid sängen. På Wexiö marknad
erhöll hon medikamenter af en s. k.
»klok gubbe», och det förmodas att en
kringstrykande skolmästare för henne
hållit svärmiska tal, ehuru man ej derom
kan erinra sig något med visshet.
Den 29 Sept. säger berättaren,
började hon ofrivilligt att sjunga, hvilket
sedan varade hela dagarna igenom, att
hon knappt fick äta derför. Ljudet
framträngde ehuru munnen var sluten, men
melodierna kände han till största delen
ej, till en början var det blott gnolande,
men sedan tillkommo äfven ord, och hon
Den märkvärdiga sjukdomsform,
som vid slutet af år 1841 uppträdde och
serdeles 1 början af 1842, utbredde sig
bland allmogen i Jönköpings Län, samt
vid medlet af sistnämnda år äfven spridde
sig till Skaraborgs Län, förtjenar
visserligen att för framtiden antecknas; då den
påtagligen icke var ett tillfälligt och
iso-leradt, men ett af flere kände, om än ofta
misskände, långsamt samverkande orsaker
nödvändigt framkalladt fenomen, hvilket
måste betraktas såsom ett bland flere,
ännu tid efter annan återkommande,
spridda, svagare utbrott af en epidemi,
hvilken, under Medeltiden vildt rasade,
känd under namn af S:t Johannis- och
S:t Veits-dansen.
Doktor C. U. Sondén.
började sjunga psalmer med en röst,
som var vida klarare och renare, än hon
under friska tillståndet haft. Ett par
veckor sednare påkom det henne en gång
att hålla andligt tal, men sedan ej på
en och en half vecka, då hon åter började
och vidare fortsatte, men predikade aldrig
då hon var ensam.
Hon badade i svett.
Hon var alltid så glad och nöjd, då
alla i huset voro samlade då det ofta
påkom henne att hålla tal, hvilket
sedermera af nyfikenhet och intresse snart
ditlockade flera menniskor, och
folk-samlingarne ökades allt mer, då hennes
ifver och utbredning i talet i samma
mån ökades. Hon sysselsatte sig nu
mera med ingenting annat, och
merendels dagarne igenom var stugan full af
folk, som väntade få höra hennes
underbara predikningar. Hon hade ofta ett
slags svimningar eller dvala liknande
magnetisk sömn, hvarunder hon ansågs
få uppenbarelser, börjande derunder med
en gnolande sång, hvarefter hon
uppvaknade med häftiga ryckningar samt
började: I Guds Faders, Sons och den
Helige Andes namn, derefter predikande,
hvarvid hennes ifver gick så långt, att
hon badade i svett och blef matt. Detta
påkom merendels om aftnarna. Lördagen
d. 13 Nov. förklarade hon, att hon 8
dagar derefter skulle hålla sin
afskeds-predikan och sedan kort derefter dö,
samt utnämnde sin äldre syster och en
flicka i granngården, Maria Svensdotter,
2Bär Srälfare«
Sefu
58öriti>om§>a3of.
—o —
VtyttiQ o<f> ISvatit o(f l(tf<b
ifDnntt&tf
f 6 r 33arn.
13 år gammal, att efterträda henne i
predikandet. Lördagen d. 20 Nov. höll
hon sin afskedspredikan — men döden
uteblef. Efter denna dag predikade hon
aldrig mer, och hörde icke heller någon
annan predika.
Predikningarna, alster af råhet
och okunnighet.
Läsare finnas här i Småland på många
ställen, och Methodismen har sina
apostlar, till och med, som det säges, i djupa
landsbygden; men af allt detta har jag
tyckt mig finna predikosjukan nästan
alldeles oberoende, med undantag af en
egen art deraf hos några som snarare
böra kallas fanatici och ej synas vara så
omedvetna eller ofrivilliga, och dessa
höra åtminstone ej till den rena och
verkliga formen af sjukdomen. I södra delen
af länet isynnerhet är bildningen och
själsodlingen hos allmogen i allmänhet
af gammalt mycket klen, men
vidskepelsen deremot makalös, och deri vill jag
lägga den predisponerande orsaken.
Pre-dikosättet är likt läsarepresters, och båda
äro alster af råhet och okunnighet i de
flesta fall. Många sägas fått sjukdomen
utan att hafva hört någon predika, men
de torde väl åtminstone hafva sett
åtbörderna af blotta enthusiasmen, bibragt
genom andra, tror jag ej att någon kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
