- Project Runeberg -  Carl XIV Johan - Carl XV och deras tid 1810-1872. En bokfilm /
241

(1942) [MARC] Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1845

Äfventyraren

Lasse-Maja död.

ren berottaöe ftortiufroen od? äftoentp*
raren fasfe-fllaja, Cars Hlolin, bar aflibit i
Arboga, i en dlber af omfring bo är.

Detaljer af den Riksbekante
Lasse-Majas besynnerliga
lefnadshändel-ser, delvis berättade af honom sjelf.

Lasse-Maja föddes på 1780-talet af
hederliga föräldrar i trakten af Linde i
Örebro län. Tidigt dog hans fader och
hans mor, som vid fadrens frånfälle
hårdt ansattes af sina ereditorer, såg sig
nödsakad att räcka en annan man sin hand,
för att undgå dessas efterhängsenhet.

Den åttaåriga gossen visade redan
tidigt anlag för det onda, som ännu mer
utvecklades af en försummad uppfostran.

Då hans undervisning sluteligen skulle
företagas och presten i församlingen för
detta ändamål anlitades, visste han att
undandraga sig lästimmarne och
umgicks i stället med en mängd liderliga
kamrater af sin ålder, af hvilka han lärde
kortspel och dithörande lastfullt
lefnads-sätt. För att underhålla detta
lefnads-sätt, som kostade penningar, snattade
han sådane af sina föräldrar, stal säd
från dem och sålde till grannarne samt
ansåg hvarje medel tillåtet att förskaffa
sig mynt. Sin första betydliga stöld
begick han, då han plundrade flera
pen-ningepåsar, hvilka hans fader fått i arf
och väl förvarat i ett skåp, till hvilket
likväl Lars lät en smed, af sina bekanta,
eftergöra nyckeln.

Klok gumma afslöjade
brottslingen.

Då denna stöld upptäcktes lät fadern
efterskicka en så kallad klok gumma,
som skulle utpeka tjufven. Denna gissade
snart af den förvirring, som visade sig i
Lasses ansigte, att han var den skyldige
och angaf honom som den brottslige.
Nu grep Lars till flygten och undkom
lyckligt. En torpare i grannskapet gömde
honom en tid och åtnjöt derföre af Lars
betalning, då han hade de stulna
pen-ningame förvarade i en källaremur, dit
han om nätterna smög sig att hämta
penningar. Torparens dotter Maja blef
Lasses goda vän och spionerade i
grannskapet, samt berättade slutligen att
saken nu tycktes vara glömd och de
utsatta posterna indragna. Detta tillfälle
begagnades af Lasse för att våga ett
försök på föräldrarnes visthus, hvilket
likväl misslyckades.

och Stortjufven

Lars Molin, Lasse-Maja, pd Carlstens
fästning vid ungefär 50 års ålder.

Hur Lars blef Lasse-Maja.

En dag föll det Lars in att påtaga
Majas kläder och dessa passade honom,
efter torparefolkets utsago förträffligt.
Detta bestämde honom att framdeles
bruka qvinnodrägt, då denna gaf många
tillfällen, som ej erbjudas en man. Kläder
anskaffades, och förklädd som bondpiga
gick han till Örebro. Derifrån begaf han
sig till Arboga, men fick under vägen
tjenst hos en bonde. Här friade en
Länsmans son till den förklädde Lars
och fick af honom ja; likväl skulle ej
bröllopet firas förrän om ett år.
Emellertid fattade fröknarna, på ett nära
beläget herregods tycke för den vackra
och muntra bondpigan och tillbjödo
henne tjenst hos sig som kammar
jungfru. Detta anbud mottogs. Men det var
för starkt för en ung mansperson, att
dageligen vistas och lefva i det
närmaste förhållande med trenne unga,
vackra flickor, som i okunnighet om
hans verkliga kön, ej draga i betänkande,
att låta honom biträda såväl vid
på-som afklädande.

På eskapader i Stockholm.

Efter att hafva genomgått flera
äfven-tyr i landsorterna, blifvit några gånger
ertappad, men åter fått tillfälle att
rymma, lagade sig Lassa-Maja på väg
till Stockholm. På en herrgård vid vägen
gick han in i stallet, uttog en häst, som
var särdeles god springare, spände den
för en släda, samt for af, onekligen
mycket fortare, än om han skulle gjort
resan till fots. På vägen tog han in hos
en prest nära Arboga, hos denne var
kalas och flera öfverhetspersoner från

Lasse-Maja.

Arboga voro närvarande, som ej
underläto att göra sin kur för den vackra
mamsellen, som enligt hvad hon föregaf,
var en rik Grosshandlares i Stockholm
enda arfvinge. Derifrån ställdes resan
direkt till hufvudstaden. Här tog
Lasse-Maja qvarter hos en fru på
Ladugårdslandet, och utgaf sig som prestfru från
Vermland. Då han kommit i ordning i
sitt nya logi, begaf han sig ut i staden
på spionering. Vid Röda bodarne, såg
han en man, som helt behändigt stal
uret ur en ficka. Detta var en god
bekantskap att göra, och de båda
skäl-marne blefvo snart vänner. Den andre
var en beryktad tjuf, allmänt kallad
Bayard. Nu tillbringades tiden med att
göra lustfärder i prestfruns eleganta
släda. Mäster Anders, Claes på Hörnet,
och flera andra ställen hade den äran
af de båda skälmarnes besök.

Då Lasse-Maja blef fast.

Derefter ställdes kosan till
landsbygden, der han hade många äfventyr.
Men hågen stod åter till Stockholm och
när vintern nalkades begaf sig
Lasse-Maja dit. Här råkades en afsatt
Länsman, vid namn Kron, med hvilken nära
bekantskap ingicks. Denne begick i
sällskap med Lasse-Maja flera stölder och
förledde honom till inbrottsstöld i Järfälla
kyrka, hvarest togs kyrksilfret, och 600
R:dr i penningar. Detta skedde i slutet
af år 1810. I Febr. 1811 då Lasse-Maja
bevistade paraden, kom en fru af hans
bekanta fram till honom, frågade hur
han befann sig, gaf derjemte en hemlig
vink åt en bredvidstående
polisgevaldi-ger, som skyndade fram och grep
honom. Efter en långvarig process föll
domen; Lasse-Maja skulle afstraffas med
40 par spö, uppenbar kyrkopligt och
lifstidsfängelse.

Sollentuna Häradsrätt afkunnade
slutdomen. Det var ej fägnesamt att höra
domaren uppläsa; »— och skall i ena
bot afstraffas med 40 par spö,
uppenbar kyrkopligt och sedermera för hela
sin öfrige lifstid Molin å Carlstens, och
Kron å Christianstads fästningar till
allmänt arbete hållas.»

Till ofvanstående, af Lars Molin sjelf
författade, lefnadsbeskrifning får man
här vid slutet tillägga, att han år 1838,
genom Kongl. Maj:ts nåd, befriades från
det honom ådömda lifstidsfängelse på
fästning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:06:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lec14j/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free