Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1852
Mechaniska nyheter.
Arbetare borra hål i en sten, som skall
hissas upp frän sjöbotten.
Dykareklockan.
Detta är en af nyare tiders
uppfinningar, och har flerstädes med framgång
blifvit använd till att hemta saker upp
från hafsbottnen. Dykareklockan har
blifvit så kallad, emedan hon är formad
i likhet med en stor ringklocka. Hon är
vanligen förfärdigad af gjutet tackjern.
Ständigt frisk luft nedföres i
dykareklockan genom ett rör af kautschuk eller
guttapercha. Luften nedtvingas^ deri
medelst en på dykareskeppet befintlig stor
tryckpump; dykareklockan är till största
delen utan botten, och emedan ständigt
Kedjan är fästad i det borrade hålet;
dyhar-klockan och stenen på väg upp ur vattnet.
ny luft dit nedföres, tränger den gamla
ut, hvarmedelst vattnet afhålles från att
uppstiga i apparaten. I denna sitta
arbe-tarne, och kunna med tillhjelp af en
brinnande lyckta arbeta med nästan lika
stor lätthet som midt på ljusa dagen.
Machinen tränger ut
handkraften.
— Såsom ett bevis på den kraftiga
inverkan på industrien, som machinen
utöfvar och på det rum den tilltvingar
sig äfven i yrken, för hvilka handkraft
hittills nästan uteslutande varit använd,
anföres följande:
Efter föresyn hemtad från London
hafva hr. Gegerfelt i Göteborg anlagdt
en snickerifabrik, der arbetet till stor
del förrättas af machiner, drifne med
ånga. Anläggningen, för hvilka nya
byggnader blifvit uppförde, började d.
15 Juli 1851 pch d. 1 Febr. detta år var
fabriken i full gång, ehuru den ännu icke
hunnit blifva fullt färdig. Nedre
våningen af huset innehåller 3:ne
fanér-sågar, 1 stocksåg för gröfre bjelkar, 1
kantsåg, 1 hyfvelmachin för plankor och
bräder, samt 1 machin för hyfling af
lister och kelningar. Uti öfre våningen
finnas 2 tapp- och stäm-machiner, 1
or-namentsmachin, 2 svarfstolar af jern och
trä, och 2 cirkelsågar.
En annan dylik inrättning, likaledes i
Göteborg, är hr. Gibsons repslageri för
ångkraft. Då man är van att se det
vanliga sättet för tågverks förfärdigande
samt de ofantligt långa repslagarbanorna,
kan man icke utan beundran beskåda
de sinnrika och ett högst obetydligt
utrymme erfordrande machinerier, med
hvilka tågverk af olika groflek här
tillverkas, från garnets första spinning till
varans fullfärdighet. Den skyndsamhet,
hvarmed arbetet utföres, är
utomordentlig.
Gryn- ochGrop-Qvarn.
En handqvarn för gröpning af
säd och en för tillverkning af
hafre-gryn, af undertecknads
patentera-de uppfinning, till salu inlemnade
hos Jernhandlaren Rampe iKungs-
backen.
C. W. CARLSSON
Mechanikus.
En såningsmachin.
Nya åkerbruksredskap.
Ehuru svenskarne på de sednaste åren
sett sina landtbrukare, åtminstone de
bildade bland dessa, tillegna sig de
upptäckter som fremmande länders mera
rationella agronomer gjort genom en
allt större tillämpning af vetenskapen på
praktiken, hafva dock få tillegnat sig de
visserligen något dyra, men också oftast
ändamålsenligare machiner som med
hvar-je år alltmera uttränga de fordna enkla
redskapen. De som bevistat
landtbruks-skolorna i riket hafva kännedom om en
hel hop redskap, som kunde vara nyttiga
äfven för våra landtbrukare i allmänhet;
men huru många Landtbrukare finnas
icke, som aldrig hafva sett t. ex. en
såningsmachin? För dessa skall det säkert
vara af intresse att finna några
afbildningar, som visa, till hvilken grad
upp-finningame i denna genre stigit, och
mången icke landtbrukare skall säkert
hafva ett stort nöje af att se huru
konsten förstått att intränga äfven mellan
bonden och hans enkla plog.
Vid landtbruksakademiens
experimen-talfält finnes en vacker samling af
redskaper, och der går man med välvilja
den besökande till mötes med
upplysningar. Det kan derföre i förbigående
nämnas att mången landtbrukare, som
icke så särdeles följt med sin tid skulle
hafva stor nytta af att på detta ställe
söka ökade insigter i konsten att bruka
sin jord.
En s. k. drillharf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
