Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1860
Operakällaren.
Operakällaren — hela Stockholms källare.
— Operakällaren är måhända obekant för en del af vår publik
i landsorten, men i Stockholm torde finnas få som icke tagit
kännedom af den, antingen personligen eller genom ryktet. Dock
måste vi undantaga det täcka könet, som ännu icke blifvit så
emanciperadt, att det kan stiga ditin för att slå sig ned vid något
af de många borden, som vanligtvis äro upptagna, man skulle
nästan kunna säga från morgonen till qvällen. En och annan gång
kanske från qväll till morgon. Denna lokal är verkligen egen i sitt
slag och icke ens i något jemförlig med andra.
Andra källare hafva sina vissa kunder, sin särskildta
samhällsklass, men Operakällaren emottager folk af nästan alla
samhällsklasser. Man ser vid dessa bord köpmän och handtverkare,
författare och konstnärer, embets- och tjenstemän, militärer samt
till och med diplomater. Det är en klubb för alla klubbar.
Konversationen är merändels högljudd, men det ena bordet generar
icke det andra för det, det ena hör icke hvad det andra säger.
Det är ett sorl som i en bikupa, men bien suga sin honung ur
kornet, drufvan, hela växt- och djurriket.
Man behöfver icke der, såsom på andra ställen, fråga hvad man
är skyldig eller specificera hvad man har förtärt. I samma stund
något reqvireras, antecknas det af källarmästaren, som sällan
lemnar sin disk och sin griffeltafla. Han är tyst som muren, har
ett vaksamt öga på allt, adderar och sopar ner pengar i sin låda,
denpa jätte bland penninglådor. Spektakelaftname är sceneriet
i denna sal ovanligt lifligt. Då kommer »teaterströmmen» och öf-
versvämmar disken. Det är suparnes, saltköttsmörgåsarnes och
det bäjerska ölets tid, man skulle äfven kunna tillägga:
teaterkritikens, den på stående fot dömande och expedierande. Der
afgöres både pjesernas och skådespelarnes öde, ett slags tilltugg
som man icke behöfver betala. Ju flera mellanakter, ju oftare
kommer strömmen. Källarmästaren tycker också mest om
fem-aktspjeser, och detsamma ha alla hans företrädare tyckt.
Källarens nuvarande värd, hr W. Tjulander, betalar 6 ooo rdr
i hyra om året, men vi ha icke hört honom klaga deröfver. Det
påstås, att hvad som under året inkasseras för bara bäjerskt öl,
är tillräckligt för årets hyra. Man kan deraf sluta till trafiken.
Att bli herre öfver Operakällaren, det är att bli förlofvad med
Fortuna, bli en gudinnas make.
Hr Tjulande: är löjtnant vid borgerskapets infanteri. Detta
är fullkomligt i sin ordning. Endast en Konungens trotjenare bör
vara värd på den kongliga Operakällaren.
Illustrerad Tidning.
Jag kommer ifrån nobis, jag.
Från Op’rakällarns glada kunder,
För Op’ran jemt jag varit svag,
Men mest för våningen derunder.
Konjander
uti
»Hittebarnet» af A. Blanche.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
