Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1859
Den Norska ståthållarfrågan.
Georg Christian Sibbern.
Norsk Statsminister i Stockholm.
Revidera Unionsfordraget!
Vid Ridderskapet- och Adelns
sammanträde d. 2 November 1859 väckte Grefve
C. H. Anckarsvärd motion om Kongligt
förslag till ny tt Unionsfordrag emellan
Sverige och Norige och föreslår att: Rikets
Ständer uti underdånig skrifvelse anhålla,
det K. Maj.t torde täckas till Sveriges Rikes
Ständer och till Norges Storthing afgifva
nådigt förslag huru foreningsfordraget må
hunna ordnas till de båda folkens mera
ömsesidiga belåtenhet för att, så vidt
möjligt är, derigenom förekomma en förr eller
sednare inträffande allvarsam
förenings-förhållandenas brytning.
Revolutionens väg beträdd.
Vill Norge åstadkomma en förändring,
i vissa afseenden, nå väl, rätta tiden är
inne att derom underhandla när den af
Grefve Anckarsvärd framförda motionen
om revision af unionsfördraget kommer
att behandlas. Skulle verkligen Norge
ensidigt besluta förändringar och göra
dem gällande, då är laglighetens väg
öfvergifven och revolutionens beträdd.
Nya Dagligt Allehanda.
Norrmännen afskaffa
Ståthållar-Embetet.
Christiania, 9 Dec. 1859.
Storthingret har bifallit J.
Musæus förslag:, om
upphäf-vande af det norska
öfver-ståthållare-embetet, med 110
röster mot 2.
JA, VI ELSKER . . .
Ja, vi elsker dette landet,
som det stiger frem
furet, vejrbidt over vandet
med de tusind hjem.
Elsker, elsker det og tænker
paa vor far og mor
og den saganat, som sænker
drømme paa vor jord.
Ja, vi elsker dette landet,
som det stiger frem
furet, vejrbidt over vandet
med de tusind hjem.
Og som fædres kamp har hævet
det af nød til sejr,
ogsaa vi naar det biir krævet,
for dets fred slaar lejr.
Bjørnstjerne Bjørnson.
BØNSKRIFT
tn
det 16:de ordentlige Storthing
fra
Lars Heyer
Bonde
(Gustaf Clcmens Hebbe.)
— Undskyld høiagtede
Storthings-mænd, at jeg bruger Folk for at
henvende mig til Eder. Jeg er en Bonde fra
Gudbrandsdalen, og mit Sprog, som under
mine rejser i Sverige, forstodes overalt,
adskiller sig saavidt fra det i vor
Embets-stand og Byer indførte Tydsk-Danske
Sprog, at jeg ikke godt kan bruge det,
naar jeg skriver Eder til.
Agtværdige Storthingsmænd! baade I
og den svenske Rigsdag ere
vaaben-førende. Foreslaae Riksdagen paa en
loyal Maade en Ende bragt istand paa
vore Brydninger. Træd i Underhandling
med den om, at den udvælger en svensk
Commission, der har at komme sammen
med en norsk, udvalgt af Eder, for at
gjennemgaae Forslag til en
Fællesforfa ttning for begge Lande.
Basis for denne Underhandling burde
være: imo de svenske Stænders Ophæ-
velse, 2do Oprettelsen af et
Fælledsparlament for hele Halvøen, 3tie Bestemmelse
om, at Gøtheborg eller Fredrikshald blev
valgt til parlamentarisk Hovedstad.
Louis De Geer.
J ustitie-Statsminister.
Vill Sverige vara stormakt?
Norskt flygblad n:o 5.
— Det är Sverige, som traktar efter
att i det Europeiska statssystemet intaga
en ställning, som motsvarar dess stora
historiska minnen. Det är förnämligast
till detta, som det önskar Norges bistånd,
och det är förnämligast detta, som det
genom föreningen vill uppnå, och som
det hyser den oriktiga föreställningen att
kunna uppnå genom att bringa Norge i
ett beroende förhållande. Det är
nedsättande af de förenade rikenas makt,
som kommer att följa derutaf, att Norge
sluter sig inom sig sjelft bakom sina
fjell och vänder alla sina tankar och
bemödanden uteslutande inåt, utan att
bekymra sig om vare sig sina egna,
Sveriges eller unionens yttre förhållanden,
skall kännas såsom ett ondt af Sverige,
men nästan alls icke af Norge, hvars
blick ej är riktad utåt, emedan de
förhållanden, i hvilka det flera århundraden
igenom har befunnit sig, haft till följd,
att det ej har kunnat taga någon del i
verldshändelserna, och sålunda aldrig fått
blicken öppen och intresset väckt för de
fördelar, som följa med en stats högre
ställning i staternas samfund, och för
gagneligheten deraf, att nationens
tankar och intressen icke äro inskränkta
uteslutande till dess egna inre
angelägenheter. Norge skulle ej känna saknaden
af fördelar, som det ej har lärt att
värdera, och Sverige skulle derför endast
träffa sig sjelft och ej Norge med de
klubbslag, som det riktar mot Norge,
för att tvinga det till underkastelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
