Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1867
Få Kungl. Operan.
Operamaskeraden i Stockholm den 12 Januari.
Stor Opera-Maskerad,
blifver i Kungl. Teaterns salong och foyer d. 12 Januari.
Entré biljett å 5 rdr säljes i’ teaterns förköpsbyrå. Inga
biljetter säljas vid ingången.
Dansen börjar kl. 9, så väl å scenen som i sjelfva salongen
och afblåses kl. 2. Tryckta dansprogrammer utdelas åt
de maskeradbesökande.
Forfriskningar af glace. lemonade, confekt, punsch,
äfven-som bouillion, pastejer, kaffe m. m. tillhandahållas
mot särskild betalning i stora foyern och på den s. k.
Barnteatern.
Soupéer serveras å la carte så väl i stora matsalarna å
nedre botten (Operakällaren) med ingång från Kgl.
förstugan, som i festvåningarna 1 tr. upp, från kl.
10—2 då all servering upphör.
Dame-Toiletter, med qvinnlig betjening, äro anordnade
till höger och venster om scenen.
Kungl. Teater-Direktionen,
Från Operamaskeraden.
Danssalongen var maskeradens glanspunkt, och den på en
gång lysande och bizarra tafla den erbjöd glömmes ej lätt. Man
tänke sig denna ofantliga sal, strålande af ljus och förgyllningar
och packad med en böljande, skrattande, pratande och
gestikulerande menniskomassa i alla upptänkliga drägter, från den
stela svarta fracken till den lediga pierrot-drägten! Vid en följande
maskerad torde man dock blifva tvungen att inskränka
biljettförsäljningen, enär trängseln var väl stark. Direktionens
anordningar i öfrigt för de besökandes trefnad och nöje förtjena allt
erkännande och de olägenheter som förefunnos, härrörande sig
Tredje aktens slutscen i operan Afrikanskan.
Premiére på operan Afrikanskan.
Den 29 April gaf Kgl. teatern för första gången den tyska
tonsättaren Giacomo Meyerbeers opera Afrikanskan.
Många hade betalat sina biljetter med dubbla priset. Alla
väntade något storartadt; och väntan blef icke bedragen. Stycket
företer väl det största i dekorations- och maskineriväg, i
instrumentering och i användande af effekter, som någonsin
förekommit och här torde kunna förekomma. I melodiskt
hänseende är operan deremot icke mycket rikt utrustad. Operan är
väl inöfvad, och allt gick väl. Redan i första akten blef publikens
stämning mycket lifvad, och rikt bifall gafs åt såväl solo- som
ensemble-numrer och körer. Lejonparten af bifallet tog hr L.
Labatt samt finalen. I andra akten (i inqvisitionsfängelset)
hölls intresset väl uppe, såväl fruame L. Michæli och F.
Stenham-mar som hr Labatt hade flera vackra nummer, hvarjemte en
qvintett väckte mycket bifall. Tredje akten framställer Vasco
da Gamas skepp på oceanen, ypperligt framställdt af hr
Ahl-grenson och rörligt medelst det sinnrika maskineri som den unge
maskinarbetaren Lindström konstruerat.
En märklig scenkonstruktion.
Skeppet som går under, är ett verk af den 26-årige
snickeriarbetaren P. F. Lindström anställd vid Kgl. teaterns
snickeriverkstad. Idéen till hela konstruktionen är mycket djerf och för
att kunna realisera hr Lindströms planer har hela scengolfvet
söndersågats och golfven i de båda undre våningarna ha gjorts
rörliga. Skeppet kan derigenom både kränga och sjunka i djupet.
Konstruktören hr. Lindström sköter från en undangömd plats på
första raden navigeringen af hela maskineriet.
från brist på erfarenhet, komma säkerligen vid en andra maskerad
att afhjelpas eller mildras. Dagens Nyheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
