- Project Runeberg -  Carl XIV Johan - Carl XV och deras tid 1810-1872. En bokfilm /
450

(1942) [MARC] Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1867

A. M. Myhrberg.

En svensk krigare död.

Majoren, riddaren af Svärdsorden
A. M. Myhrberg har aflidit i Stockholm
d. 31 Mars. I och med honom har en med
ärofulla sår täckt krigare ingått i det
sista, stora nattqvarteret. Han föddes
på sista dagen af förra århundradet.
Född finne, såsom så mycket annat
ärorikt bland svenska krigare afslöt han med
kansliexamen sin akademiska kurs i
Upsala. När det spanska
konstitutionskriget utbröt 1822, afreste han till
Spanien för att egna sig åt krigets idrott.
Efter krigets slut ser man snart den unga
svensken kämpande bland
philhellener-nas leder i Grekland. Der stod han sedan
med musköten på armen på post utanför
lord Byrons dörr i Missolonghi, då den
verldsberömde mannen derstädes i April
1824 utandades sin sista suck. 1830
möta vi Myhrberg uti Paris, i Lafayettes
krets. Derifrån styrde han sina färder
till revolutionshären i Polen. Vid
striderna der kom han öfver på preussiskt
område, blef utlemnad till de ryska
myndigheterna och af dem dömd till
fängelse i Sibirien. Vid vandringen dit,
lyckades han fly och återkom 1840 till
fäderneslandet. Samma år utnämndes
han till kommendant och
guvernements-sekreterare på den svenska besittningen
S:t Barthélemy samt major i svenska
arméen.

Major Myhrberg var högt ärad och
aktad icke endast för ådagalagd
mandom, utan äfven för ett sällsynt
ridderligt tänkesätt, ett varmt hjerta, sträng
själfförsakelse och ett oböjligt
vidhållande af hvad han ansåg för sannt, rätt
och godt.

Post och Inrikes Tidningar.

årets krönika.

Stockholms folkskoleungdoms exercisuppvisning den 15 Maj.
Teckning: K. A. Ekvall

Stockholms folkskoleimgdom öfvas i vapnens bruk.

Vårt försvar är dagens lösen, och den manliga befolkningens vapenöfning allt ifrån
barnaåren, under ynglingaåren fortsatt och afslutad i samöfning med den ständiga
hären, se der den grundval, hvarpå vårt härväsen skall hvila.

Den 15 Maj tågade en trupp af omkring 300 gossar från de olika folkskolorna i
Stockholm upp till den på Norrmalm belägna Barnhusgården, der de med fanor och
under klingande spel utförde sina manövrer inför en talrik allmänhet, som beundrade
deras precision, och inför general Bjömstjema m. fl. som bedömde den.

Adolf Bonnier död.

Adolf Bonnier.


Hofbokhandla-ren Adolf Bonnier
afled d. 30 Mars, efter
några få dagars
sjukdom. Den
aflid-ne, som var född i
Köpenhamn år 1806,
inflyttade till
Sverige för 40 år sedan
och anlade först
i Göteborg (1827) och derefter här i
Stockholm (1833) boklådor af större
omfång och omfattning än de förut
befintliga. År 1849 upprättade han ytterligare
en bokhandel i Upsala.

Den aflidne hade derjemte idkat en
stor och mycket hedrande
förläggareverksamhet. Han har, börjande med den
Carlénska upplagan af Bellmans arbeten,
utgifvit prydliga upplagor af Lidners,
fru Lenngrens, Wallins, Nicanders, Lings
och Stagnelii poetiska arbeten; och
sed-nast hade han börjat utgifvandet af W.
von Brauns.

Bildhuggaren
C. G. Qvamström död.

— Sverige har
förlorat en utmärkt
konstnär och en ädel
menniska.
Direktören öfver
Akademien för de fria
konsterna,
professoren för teckning C.

G. Qvamström afled
d. 5 Mars kl. 2 e. m.

Carl Gustaf Qvamström var född d.
23 Mars 1810. — År 1829 erhöll han plats
å professor J. Byströms atelier. Hans
första försök. Amor, vann Akademiens
förnämsta pris. År 1836 erhöll han
stipendium för resa till utlandet. Han
kom till Rom, der Fogelberg blef hans
lärare. Hemkommen blef han ledamot
af Akademien för de fria konsterna.
Professor vid Akademien 1852 och 1853
dess direktör.

C. G. Qvamström.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 08:58:57 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lec14j/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free