Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1871
och industriellt uppsving.
En interiör frdn gevärsfaktoriet i Eskilstuna.
Stearinljustillverkningen
i Sverige.
Grosshandlaren L. J. Hierta har äran
af att hafva infört tillverkningen af
stearinljus i vårt land. År 1837 gjorde
han ett besök i London, och fick då för
första gången se ljus gjorda af stearin.
Redan år 1838 började han, i liten skala
tillverkningen af stearinljus i en nu
ned-rifven lokal vid Liljeholmsbron på
Södermalm i Stockholm. Efter några år
flyttade han fabrikationen till en för
ändamålet inköpt egendom vid
Danviks-tull i Stockholm, men det gamla namnet
på fabriken bibehölls, och Liljeholmens
stearinljus åro nu kända äfven utom
landets gränser. Utom denna fabrik,
tillverkas stearinljus endast af två firmor
i vårt land, Clara tekniska fabrik, som
tillhör grosshandlaren Lars Montén,
samt Kungsholms tekniska fabrik, som
eges af firman Hylin & C:ni.
Göteborgs mekaniska verkstäder
hafva fått fullt upp att göra. Å
Göteborgs och Lindholmens mekaniska
verkstäder äro nemligen 15 större och mindre
ångare beställda, deraf 4 för bolag i
hufvudstaden. Dessutom äro under arbete
flera kolbesparande maskiner, bestämda
dels för äldre ångfartyg och dels för
träfartyg, som byggas på åtskilliga varf
inuti landet. En dylik maskin om 60
hästars kraft förfärdigas för ett skepp,
som bygges å Gamla varfvet och hvilket
blifvit såldt till Norge.
Sveriges första mejeriaktiebolag.
I Hedemöra stad har bildat sig ett
mejeriaktiebolag, som har för afsigt att
genom uppköpandet af mjölk
uppbringa de enskilda ladugårdames
af-kastning och derigenom höja jordbruket
*i allmänhet» i denna trakt.
Bolaget i och för sig afser ingen
egentlig vinst, blott befrämjandet af det
nyttiga. Ett bestämt antal aktier är
antaget till 25 rdr pr aktie. Mjölken
betalas med 20 öre pr kanna. Hvar
aktie-egare erhåller, om tillgångarne
medge, 6 procent å hvar aktie. -Den
egentliga nettovinsten fördelas på
aktie-egare-mjölkleverantörer för att
derigenom förmå dem att lemna största
möjliga qvantum mjölk, då de alltid
kunna påräkna lika god vinst genom
mejeribolagets försorg, som om de sjelfva
skulle bekosta förädlandet af ett,
åtminstone mindre qvantum mjölk.
Emmefors fabrik
för beredning af trämassa till papper
är en ny storartad inrättning, hvars
verksamhet börjadt i medlet af Juli 1870.
Fabriken är belägen omkring 2 mil
söder om Oscarshamn, helt nära
allmänna landsvägen och på omkring % mils
afstånd från köpingen Påskallavik. Läget
synes således vara gynnsamt. Emmån,
Smålands prydnad, drifver de tre
turbiner, från hvilka utvecklas i oändlighet
den kraft, som sätter tre komplicerade
jättemaskiner i gång, förutom en mängd
mindre, hvilkas uppgift är att afsåga
träet och sålunda förbereda dess
mottaglighet af de större.
Anläggningen, som tillhör herrar E.
Callerström på Påskallavik och P.
Kreuger i Kalmar, kostar färdig inemot
300.000 rdr.
Tillverkningen, som endast består af
pappersmassa i pappform, är beräknad
att uppgå till 10 till 12.000 centner
årligen med en åtgång af 64.800 kub.-fot
granträ. Då alla maskinerna äro i full
gång, erfordras en arbetsstyrka af 40
å 45 personer.
Ar Norrland ett framtidsland ?
Den från riket utskeppade delen af
1869 års skörd har blifvit uppskattad
till 37 *4 mill. rdr, och då före 1820 ingen
utförsel alls egde rum af malen eller
omalen spannmål, är det i hög grad
glädjande och löftesrikt, att landet nu
i det hänseendet hunnit så långt. Värdet
af Norrlands utförsel af skogsprodukter
torde nu vara ungefärligen lika stor och
vi hysa den tron, att Norrland äfven
hädanefter bör kunna årligen deraf
utföra för ett värde, fullt motsvarande hvad
det öfriga Sverige kan komma att utföra
i säd och mjöl.
Goda siffror för industrin.
Under året 1868 hax antalet
fabriks-och manufakturinrättningar i riket
uppgått till 2.217, och dervid ha varit
anställda 30.242 arbetare.
Tillverkningsvärdet har vid dessa inrättningar
ut-utgjort 77.300.918 rdr, hvilket med
1.878.546 rdr understiger 1867 års
enahanda värde. De vigtigaste
fabriksgre-narna ha varit följande, med nedan
angifna tillverkningsbelopp:
I) sockerraffinaderierna rdr 13.385.948
2) bomullsgarnspinne
-rierna » 10.782.724
3) klädesfabrikerna.... » 8.617.401
4) mekaniska
verkstäderna » 7.000.433
5) tobaksfabrikerna. . . » 6.129.758
6) pappersbruken » 4.173.248
7) läderfabrikerna » 4.099.982
8) glasbruken » 1.564.226
9) oljeslagerierna i-55i-95°
10) färgeriema » 1.348.198
11) såp- och
tvålfabrikerna » 1.345.938
12) tändsticksfabrikerna. » 1.162.049
13) porslinsfabrikerna... » 1.008.092
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
