Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1871
Märkliga dödsfall.
t
Drottning Lovisa
afsomnade stilla igår
förmiddag, den 30 Mars,
kl. 11,20 f. m.
Redan kl. 8 på morgonen
ut-gafs följande bulletin, som lät
befara denna utgång:
»Efter ett par timmars sömn
mellan kl. 11—1 på natten, fick
H. M:t Drottningen i följd af
slem-stockning i lungorna ånyo ett
qväf-ningsanfall, efter hvilket
andedräkten blifvit ytterst påskyndad, samt
åtföljd af slemrossel utan någon
upphostning. Tillståndet fortfar
att vara högst oroande.»
Farhågorna vunno tyvärr
bekräftelse, då kl. half 12 i H. M:ts
matsal framlades följande
bulletin, den sista:
»På förmiddagen inträdde under
sjunkande krafter dödsarbetet, och
H. M:t Drottningen afled lugnt och
stilla kl. 11 och 20 minuter
förmiddagen.»
De yttre händelserna i drottning
Lovisas lif äro helt enkla. Född
inom en af Europas rikaste
furstefamiljer den 5 Augusti 1828, blef
hon den 19 Juni 1850 här i
Stockholm förmäld med dåvarande
kronprinsen Carl.
Drottning Lovisa lemnar efter
sig i detta land ett godt minne.
Aldrig har hon sökt göra gällande
något inflytande på områden, der
det icke hörde henne till att verka;
och nöden har hon alltid räckt en
hjelpsam hand.
Drottning Lovisa förd till
sista hvilan.
— Framlidna H. M:t Drottning
Lovisas dödliga qvarlefvor hafva
i går, d. 21 April, uti
Riddar-holmskyrkan kristligen invigts åt
dödens långa hvila och derefter
blifvit nedsatta uti den nu
regerande svenska konungafamiljens
grifthvalf.
Drottning Lovisas begravningsakt i Riddarholmskyrkan.
Teckning: O. A. Mankell och R. Haglund.
J. A. Hazelius död.
Den i flera afseenden utmärkta man,
ofvan hvars namn i dag dödskorset
blifvit ställdt, har i dag d. 28 April stilla
afsomnat, i en ålder af 74 år och 10
dagar.
Officer från 17 års ålder till 74, har
han som sådan utöfvat en omfattande
praktisk verksamhet, utgifvit flera
arbeten i krigskonstens särskilda grenar, i
26 år varit föreståndare för en af honom
upprättad läroanstalt för unga
officerares bildande. Tidigt egnade sig H. åt
publiciteten och uppsatte 1851 en egen
tidning, Svenska tidningen, i hvilken han
var den flitigaste medarbetaren till dess
bladet 1859 upphörde. På den politiska
vädjobanan deltog H. med stort intresse
i allmänna frågor.
Hemligheten af J. A. Hazelius
obestridliga betydelse — oafsedt hans
storartade verksamhetsdrift — låg uti det
fulla och oförtäckta framträdandet af
personlighet; d. v. s. en deciderad
ståndpunkt, en genomtänkt uppfattning och
en orädd håg.
Post och Inrikes Tidningar.
Per Sparre död.
Från Karlskrona har det sorgliga
budskapet hitkommit, att en af fosterlandets
mest aktade veteraner, både inom
vapnens och litteraturens värf, f. d.
öfversten grefve Per Georg Sparre, den
23 Juli aflidit i nämnda stad, vid den
höga åldern af 91 år.
Grefve Sparre deltog i striderna i
Finland 1808, och i fälttåget i Tyskland
1813—14. Efter kriget blef han 1816
kapten vid den nybildade generalstaben
och var 1832—56 Sjöartilleriregementets
förste öfverste och sekundchef.
Som författare af historiska romaner
har S. vunnit stor läsekrets, isynnerhet
hos ungdomliga läsare. 1870 erhöll han
af Sv. Academien Carl Johans pris för
litterära förtjenster.
A. A. Afzelius.
Arvid August Afzelius,
den berömde
författaren, kyrkoherden i
Enköpings och
Vårfrukyrka församlingar, afled i
Enköping den 25 Sept.
vid den höga åldern
86 år och 4 månader.
Sin första
prester-liga verksamhet
ut-öfvade Afzelius i Stockholm, dels såsom
hofpredikant, dels såsom notarie i
hof-konsistorium. År 1821 utnämndes han
till kyrkoherde i det pastorat, som han
alltsedan innehaft. Arvid August Afzelius
har utöfvat ett författarskap, som så
länge svenskt språk talas, skall från
glömska bevara minnet af den, hvilken ur
skogames natt och ur dalames famn
räddat så många af vår litteraturs smycken.
Bland hans utgifna arbeten nämna vi:
Svenska folkvisor (utg. tillsammans med
Geijer), Svenska folkets sagohäfder, elfva
delar; Afsked från svenska folkharpan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
