Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖRORD
FEMTIO ÅR ha förflutit, sedan darwinismen, hundra sedan dess
upphofsman såg dagen. Vi böra således nu hafva det perspektiv,
som erfordras för att med tillräcklig fördomsfrihet kunna bedöma
räckvidden och värdesätta både den enbart naturvetenskapliga
och den allmänt kulturella betydelsen af Darwins lifsverk.
Föreliggande arbetes mål är visserligen ej en granskning af
den modärna utvecklingsläran i hela dess vidd. Dess uppgift är
trängre och intimare. Det vill söka visa, huru under inflytande
af denna lära vår uppfattning af oss själfva omgestaltats och
utbildats.
Kring detta spörsmål, kring frågan om människoblifvandet har
särskildt under de två sista årtiondena vuxit upp en enorm
litteratur ej blott af rent vetenskaplig utan ock af mer eller
mindre populär art.
Då jag med föreliggande arbete vågar ett försök att göra mina
landsmän förtrogna med denna fråga, är jag ingalunda omedveten
om de faror den biologiska forskningens resultat löpa, då de
flyttas ut ur den strängt vetenskapliga miljö, som sett dem
uppstå och passas in i en populär boks trånga ram. Mycket kan
genom en sådan omflyttning förvanskas. Ty vi böra minnas:
forskningen befinner sig ständigt i rörligt, i flytande
tillstånd – det är dess lifsvillkor; intet af dess kapitel bör
någonsin anses definitivt afslutadt, fullfärdigt. Oföränderlig
är endast dogmen, vetenskapens diametrala motsats. Vi inse
därför ock, huru lätt den populariserande skriftställaren –
helst om han ej med egna händer öst ur källan – i sin sträfvan
att göra ämnet klart och lättfattligt kan åt den bild, han
vill återgifva, förläna skarpare och bestämdare konturer,
än den i verkligheten äger.
Men äfven svårigheter af annan art ha biologiska
framställningar, som vända sig till en större läsekrets, att
öfvervinna. Om populära framställningar på biologiens skilda
områden ej ännu lyckats eröfra en så tryggad ställning inom
det fashionabla vetandet som t. ex. kultur-, konst- eller
litteraturhistorien redan sedan länge kunnat glädja sig åt,
och om särskildt den litterärt mera kräsna delen af vår
allmänhet ännu förhåller sig tämligen kylig gentemot dylika
skildringar, så har detta flera orsaker. Antingen förutsätta
sådana framställningar en kunskap om och ett intresse för en
del biologiska detaljer, som man ej har rättighet att fordra af
en läsare, hvilken med utgångspunkt af det vetande, som under
rubriken natural historia för ej länge sedan bjöds i skolan,
vill söka stifta bekantskap med några af den modärna biologiens
resultat och åskådningar. Eller ock bjudes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
