Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Descendensteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I.
DESCENDENSTEORIEN.
Descendensteoriens uppkomst, genombrott, dess naturvetenskapliga
och allmänt kulturella betydelse. – Darwins lära. – Nyare
strömningar inom descendensläran.
ENDAST den forskning, som sysselsätter sig med frågan om
mänsklighetens ändamål och lycka, tillerkänner Leo Tolstoi
namnet af verklig vetenskap; alla andra kunskaper och sköna
konster äro gagnlösa, ja skadliga förströelser. Om ock ej
många torde hylla denna den store ryssens uppfattning, så kan
å andra sidan ej förnekas, att om få begrepps innebörd råder
större oklarhet, att med få termer drifves ymnigare missbruk
än med ordet »vetenskap». Af den gängse skoldefinitionen,
att vetenskap är »likartade detaljkunskapers sammanfattning
till ett ordnadt och på organiskt sätt sammanhängande helt»,
blir man ej stort klokare. Skilda vetenskapers metoder äro
lika olika som deras mål.
Kanske kan man förenkla frågan genom att antaga Schillers
karaktäristik af vetenskapen och dess idkare:
»Einem ist sie die hohe, die himmlische
Göttin, dem Andern Eine tüchtige Kuh,
die ihm mit Butter versorgt.»
På prosa således: vetenskaper kunna bedrifvas i ett
praktiskt-materiellt intresse eller ock i ett uteslutande
teoretiskt eller, om man så vill, ideelt syfte – hvarvid vi
lämna oundersökt, huruvida och i hvad mån i det förra slaget
alltid ingår ett moment äfven af det senare.
Ej heller skola vi försöka gradera värdet af de vetenskaper,
åt hvilka vi i det dagliga lifvet gifva denna titel. Alla
äro vi ju ense om de forskningars eminenta betydelse och
välsignelse för mänskligheten, hvilkas resultat medelbart
eller omedelbart kunna tillgodogöras af läkekonst, industri,
rättskipning, landtbruk, samfärdsel m. m.
Biologien, läran om de lefvande varelserna, kan däremot endast
delvis räknas till denna kategori. Ty om ock arbetet inom
enstaka biologiska discipliner utgör underlaget för vissa delar
af medicinen, skogsskötseln, fiskerinäringen etc., så finnas
andra biologiens grenar, hvilka man ej utan fromt bedrägeri kan
tillerkänna någon omedelbar »praktisk» betydelse. Men bland
dessa senare äro just de, som kanske äro mest kännetecknande
för den moderna biologien. Af dessa de nyaste och i våra dagar
flitigast odlade riktningarna nämna vi här i främsta rummet
den jämförande anatomien och embryologien samt fylogenien
(släktskapsläran).
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Människan. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
