Människan. Hennes uppkomst och utveckling / 28 (1909) Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Människan och ryggradsdjuren. Ryggradsdjurstypens olika utbildningsgrader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bevisas af lancettfisken och dess närmaste
anförvanter. Ty om vi gåfvo vår fantasi fria tyglar
och öfverlämnade åt densamma att konstruera upp ett
»ur-ryggradsdjur», d. v. s. den enklaste lifsform,
i hvilken ryggradsdjurstypen kan tänkas existera,
så skulle detta vårt fantasifoster i fråga om
organisationens enkelhet och ursprunglighet näppeligen
öfverträffa hvad naturen i den vägen åstadkommit i
lancettfisken. Denna har därför blifvit ett af våra
zoologiska laboratoriers viktigaste husdjur. Såsom
redan namnet antyder och såsom äfven framgår af fig.
18 a, är lancettfisken till sin kroppsform spolformig,
lancettlik; den uppnår en storlek af 5—7 centimeter.

Fig. 18 a. Lancettfisken: naturlig storlek.

Till det yttre har densamma så liten likhet med ett
ryggradsdjur, att dess upptäckare ansåg den för ett
blötdjur. I själfva verket få vi också hos lancettfisken,
som har en mycket vidsträckt geografisk utbredning och
äfven finnes i hafvet vid Skandinaviens västkust, förgäfves
leta efter flera af de kännetecken, som vi i allmänhet
förbinda med begreppet ryggradsdjur. Sålunda saknar
den hufvud, käkar, pariga lemmar och hjärta; hjärnan
är endast antydd, och af de högre sinnesorganen
finnes blott en »luktgrop» samt synorgan af allra
enklaste slag. Men på samma gång lancettfisken står
på en mycket låg utbildningsgrad, äger den några
af just de egenskaper, som äro utmärkande för alla
ryggradsdjur gentemot de ryggradslösa. Dock uppträda -
och detta är af särskildt intresse - de ifrågavarande
egenskaperna hos lancettfisken i en utbildning,
som närmast öfverensstämmer med förhållandena hos
de högre ryggradsdjurens foster, ej med dem hos den
fullmogna individen. Mellan det centrala nervsystemet
(fig. 18 b L.) och tarmkanalen (C, E, G) ligger en
cylindrisk, fram- och baktill tillspetsad sträng,
bestående af en elastisk, egenartad substans,
den s. k. ryggsträngen (K). En sådan ryggsträng,
till uppkomst och läge fullkomligt motsvarande denna
kroppsdel hos lancettfisken, är hos fostret af alla
öfriga ryggradsdjur — människan inbegripen — det
först uppträdande anlaget till skelettet. Sålunda
har lancettfisken, hvad skelettet beträffar blifvit
stående på ett utvecklingsskede, som motsvarar ett
mycket tidigt fosterstadium hos människan och öfriga
högre varelser.

Liknande förhåller sig det centrala nervsystemet hos
lancettfisken: det utgöres af ett cylindriskt rör med
en antydan till hjärna och företer väsentligen samma
bild, som nervsystemet under sin första utveckling
visar hos de högre stående djuren. Synnerligen enkel
och i visst afseende påminnande om detta organs
byggnad hos de högre djurens foster är också

Fig 18 b. Något förenklad och förstorad bild af lancettfiskens byggnad. A munhålan. B munnens trådartade bihang. C gälhålan. D säckformig utstjälpning av tarmen, motsvarande de högre ryggradsdjurens lefver. G tarmen. H bakre tarmöppningen. K. ryggsträngen. L centrala nervsystemet (efter Marshall och Hurst).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>