- Project Runeberg -  Människan. Hennes uppkomst och utveckling /
65

(1909) [MARC] Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. De utdöda varelsernas vittnesbörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

programmässigt realisera sagornas »flygande drakar»,
uppträda under triastiden och utveckla en ganska stor
formrikedom under de två följande perioderna.

<bFig. 65. Svanskotor med stjärtpennorna af en<bnutida fågel.<b

Fig. 65. Svanskotor med stjärtpennorna af en

nutida fågel.



Det lider ej det ringaste tvifvel, att flertalet
af skelettets karaktärer hänvisar flygödlorna till
kräldjuren, fastän de ej förete närmare anslutning
till någon särskild kräldjursgrupp. Men därjämte
finnas andra delar såsom skulderblad, bröstben,
delar af skallen, hjärnan (af hvilken man kan skaffa
sig en föreställning genom att taga afgjutningar
af hjärnskålens inre) o. s. v., hvilka mest likna
fåglarnas. Än mera! Flygödlor och fåglar uppvisa i
några hänseenden en fullkomligt parallell historisk
utvecklingsgång: de äldsta flygödlorna (fig. 76)
äro liksom urfågeln (se ofvan) försedda med lång
svans och med tänder, medan de yngsta (fig. 77)
från kritperioden liksom våra modärna fåglar hafva
kort svans, hvarjämte näbbens hornslida har
undanträngt och ersatt tänderna.

Att emellertid våra fåglar ej kunnat utveckla sig
ur flygödlorna, ådagalägges genom lemmarnas byggnad.
Flyghuden, hvilken har bevarats å flera skelett och
tyckes hafva haft likhet med flädermössens, uppbäres
af det starkt förlängda femte fingret (motsvarande
människans lillfinger) och sträcker sig därifrån
som ett smalt band till baklemmarna — alltså en
flygapparat mycket olik fåglarnas. Baklemmarna bära
tydlig kräldjursprägel och hafva, i motsats till
förhållandet hos fåglarna, ej ensamma kunnat uppbära
kroppen, så att flygödlorna hafva vid klättring och
gång äfven måst anlita framlemmarna.

<bFågelfoten fig. 66 i utbildadt tillstånd, fig. 67<bhos fostret. l undre delen af lårbenet, v vadbenet,<bs skenbenet, s + vr skenbenet och öfre vristbensraden<bsammanväxta, vr vristbenen, m mellanfotbenen, m + vr<bmellanfoten och undre vristbensraden sammanväxta,<bt tåleder.<b

Fågelfoten fig. 66 i utbildadt tillstånd, fig. 67

hos fostret. l undre delen af lårbenet, v vadbenet,

s skenbenet, s + vr skenbenet och öfre vristbensraden

sammanväxta, vr vristbenen, m mellanfotbenen, m + vr

mellanfoten och undre vristbensraden sammanväxta,

t tåleder.



Vi kunna således uppfatta flygödlorna som en
kräldjursgrupp, hvilken till en viss grad utvecklats
i »fågelriktning». Men den har vid denna utveckling
försummat ett bland de viktigaste momenten:
arbetsfördelningen mellan fram- och baklemmarna,
hvilken, som förut påpekats, är ett af fåglarnas
lyckligaste förvärf. I denna omständighet hafva vi väl
att se den förnämsta orsaken till, att flygödlorna
ej med framgång kunde upptaga kampen för tillvaron
med tandfåglarna, hvilka uppträdde samtidigt med de
sista flygödlorna och som nu blefvo segrare i






<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Aug 12 14:19:29 2016 (www-data) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lecheman/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free