Människan. Hennes uppkomst och utveckling / 84 (1909) Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Människan i den jämförande anatomiens ljus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 92. Skalle, kranium af människa.

endast skulle kunna ytterligare styrka, nämligen
att den enhet som genomgår hela den organiska
världen äfven omfattar människan.

Vi börja med skelettet, hvilket utgör kroppens
fasta stomme. Ett nyligen utkommet arbete öfver
några frågor rörande skelettet inledes med följande
ord: »En människoålder skulle ej räcka till för den
djärfve man, som gjorde till sin uppgift att grundligt
studera det, som under loppet af de sista femtio
åren offentliggjorts rörande skelettets biologi.»
Jag har anfört detta uttalande, som helt säkert är
berättigadt, på det att mina läsare här ej må vänta
annat än några brottstycken ur detta organsystems
historia.

I hvilket zoologiskt museum som helst kunna vi
öfvertyga oss om enhetligheten i skelettets byggnad
hos alla ryggradsdjur. Hos alla, från fiskarna hela
djurserien uppåt till människan, uppträda ej blott
samma tre stora kroppsregioner: hufvud, bål och lemmar,
som äro bestämmande för kroppens gestaltning i dess
helhet, utan hvarje del af dessa regioner är ock hos alla
– människan inbegripen – sammansatt af motsvariga
element.

Människans skalle (kranium fig. 92 -93), består af två
delar, en fast stomme, som innehåller håligheter för
hjärnan och de högre sinnesorganen och en rörlig båge,
underkäken. Skallens fasta massa består af ett antal
orörligt sammanväxta ben. Å denna fasta stomme skiljer
sig ansiktsdelen från den öfre hvälfda hjärnskålen,
som innesluter hjärnan och hvars i det yttre synliga
delar äro pannan, hjässan, tinningarna och nacken.

Denna senare ligger under hjärnskålen och deltager i
begränsningen af syn- och luktorganen samt omsluter
tillsammans med underkäken munhålan, således
ingången till andnings- och matsmältningsorganen.
De ansiktsdelens ben, hvilka begränsa munöppningen,
nämligen öfver-och underkäken, bära tänderna. Utom
underkäken finnes en annan benbåge, som omfattar
svalget och tjänar till stöd för struphufvudet och
tungan, nämligen tungbenen (fig. 93 sh, bh, th). De
bestå af ett oparigt benstycke, beläget framför
struphufvudet, tungbenskroppen samt

Fig. 93. Längdsnitt genom barnkranium med tungbenen (efter Flower).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>