- Project Runeberg -  Människan. Hennes uppkomst och utveckling /
87

(1909) [MARC] Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Människan i den jämförande anatomiens ljus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hjärnskålen (fig. 94 C), hvarmed i princip det
tillstånd i kraniets utbildning uppnåtts, som
återfinnes hos människan likaväl som hos alla
högre ryggradsdjur, att nämligen ansiktsdelen
(utom underkäken) har sammansmält och bildar
ett helt med hjärnskålen. Ty å de ursprungliga
käkbrosken uppstå, som vi i det följande skola
se, de ben som hos de högre ryggradsdjuren
räknas till kraniets ansiktsdel.

Vi kunna således fastslå, att å kraniet ansiktsdelen
har ett från hjärnskålen fullkomligt skildt ursprung;
det är rent mekaniska förhållanden, som från början
vållat deras förening.

Medan, som redan förut framhållits, broskfiskarnas
skelett uteslutande består af brosk, ersattes
detta hos de högre fiskarna i större eller mindre
utsträckning af benväfnad. Begynnelsen af denna
process kunna vi iakttaga hos en del ganoider,
hvilka, såsom vi sett, representera den närmast
högre djurgruppen öfver broskfiskarna. Hos dessa
utgöres visserligen hjärnskålen fortfarande af
samma broskkapsel som hos broskfiskarna, men de
senares hudtänder hafva här ombildats och förstorats
till större eller mindre hudben, hvilka såväl å
hufvudets utsida som i munhålan lägga sig omedelbart
på broskkapseln (fig. 97). Dessa ben, som således
härstamma från huden och uppstå alldeles oberoende af
brosket, äro de ursprungligaste, de först uppträdande
bland kraniets ben. Men medan desamma hos sagda
ganoider ännu ligga i själfva kroppsytan, erhålla
de hos benfiskarna, djupare läge och beklädas af
huden. Som samtidigt brosket, såsom varande numera
öfverflödigt, i större eller mindre utsträckning
försvinner å hjärnskålens tak, ha sagda ben från att
vara hudförbeningar ryckt in under huden och blifvit
beståndsdelar af hjärnskålen. Detta gäller om de
kranieben, som äro kända under benämningen pannben,
hjässben, tinningben m. m.

Men förutom dessa från huden härstammande skelettdelar
bildas hos högre ganoider och hos benfiskar i den
brosket omgifvande hinnan andra kranieben, som intaga
broskets plats, medan detta upplöses. Dessa sålunda
ur själfva hjärnskålen framgående skelettdelar forma
företrädesvis skallens bas och sidoväggar. De träda i
förbindelse med de i huden uppkomna benen, så att man
hos människans och de högre djurens fullt utbildade
kranium ej längre kan skilja på de på olika sätt
bildade skelettelementen.

Under fosterutvecklingen däremot röjer sig denna
kraniebenens olika härkomst ännu hos människan.

Skelettet hos människan och alla däggdjur genomgår
under fosterutvecklingen tre olika stadier: det första
anlaget är hinnartadt, ur detta framgår det broskiga,
som småningom efterträdes af benskelettet. Endast
kraniet utgör till en del ett undantag.

Under fosterlifvets första veckor är anlaget till
hela kraniet hinnartadt. Sedermera öfvergår dess bas
och sidodelar till ett sammanhängande broskparti,
medan taket, »kalotten», förblir hinnartadt och
aldrig förbroskas.

illustration placeholder
Fig. 97. Skalle af stör, sedd uppifrån. Den

prickade mörka linjen är den broskiga kraniedelens

kontur.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Aug 12 14:19:29 2016 (www-data) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lecheman/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free