- Project Runeberg -  Människan. Hennes uppkomst och utveckling /
96

(1909) [MARC] Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Människan i den jämförande anatomiens ljus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Med dessa ord inleder en af samtidens främsta
fysiologer, Robert Tigerstedt, sin framställning om
»hjärnan såsom organ för tanken.» Den ovederläggliga
sanning, åt hvilken detta uttalande i koncentrerad
form ger uttryck, torde öfvertyga oss om den
betydelse, en inblick i vår hjärnas uppkomst och
utveckling bör hafva. Människoblifvandet är ju på
det intimaste förknippadt med utbildningen af just
detta organ.

Hjärna fig. 128—129 af nejonöga, 130 af groda, 131 af<bkrokodil, 132 af dufva, 133 af kanin, 134 af hund,<b135 af människa. Fig. 129—135 framställa hjärnan<bsedd från sidan, 128 sedd uppifrån (efter Ahlborn,<bWiedersheim och Henle).
Hjärna fig. 128—129 af nejonöga, 130 af groda, 131 af

krokodil, 132 af dufva, 133 af kanin, 134 af hund,

135 af människa. Fig. 129—135 framställa hjärnan

sedd från sidan, 128 sedd uppifrån (efter Ahlborn,

Wiedersheim och Henle).


För att visa att människohjärnan, huru högt
dess utbildning än nått, dock ej är något ensamt
och för sig, utan liksom människans andra organ
en högre differentiering af hvad som finnes hos
lägre organismer, kasta vi först en blick på
några af dessas hjärnformer, för att sedan
stifta bekantskap med några af människohjärnans
utvecklingsskeden under fosterlifvet.

Vi utgå härvid gifvetvis från hjärnbyggnaden hos de
lägsta ryggradsdjur, där öfverhufvud en hjärna finnes
utbildad, nämligen rundmunnarna (fig. 128, 129). Hos
det till rundmunnarna hörande nejonögat består
hjärnan väsentligen af flera bakom hvarandra liggande,
mer eller mindre blåslika afdelningar, hvilka man
med namn, lånade från människans anatomi, betecknat
som stora hjärnan (sth), synhögarna (sh), fyrhögarna
(fh) och de här blott otydligt från hvarandra skilda
lilla hjärnan (Ih) och förlängda ryggmärgen (fm);
med stora hjärnan stå luktloberna (11), från hvilka
luktnerverna utgå, i förbindelse. Bilderna visa, att
både fyrhögarna och förlängda ryggmärgen hvar för sig
äro större än stora hjärnan, som således här ännu ej
gör skäl för sitt namn.


Ur jämförelsen mellan nejonögats och alla andra
ryggradsdjurs hjärnor framgår, att vi hos alla
utan undantag återfinna samma fem hufvudafdelningar
å hjärnan, hvilka vi nyss nämnde; endast utbildningen
af desamma hos olika djur är olika. Sålunda har hos
grodan (fig. 130), som ju i alla afseenden står
mycket högre än nejonögat, storhjärnan blifvit
större både i förhållande till hjärnan i dess
helhet som ock till de andra hjärndelarna.

Medan hos nejonögat och i det närmaste äfven hos
grodan alla




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Aug 12 14:19:29 2016 (www-data) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lecheman/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free