Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Människan i den jämförande anatomiens ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för en verklig, ej blott tänkt eller uppkonstruerad
historisk företeelse, därom kunna en del fossilfynd
öfvertyga oss. Som hos däggdjuren hjärnskålens
inre så fullständigt fylles af hjärnan, att denna
å hjärnskålens väggar åstads kommer ett aftryck af
sin yta, kunna vi å afgjutningar af hjärnskålens
inre vinna en rätt tillfredsställande föreställning
äfven om utdöda däggdjurs hjärnor. Sålunda har man
kunnat konstatera det intressanta sakförhållandet,
att hos tertiärtidens äldsta däggdjur i allmänhet
hjärnan och hufvudsakligen stora hjärnan varit
mindre än hos yngre perioders däggdjur (fig. 140,
141). Och detta gäller ej enbart om de former som
dött ut utan att efterlämna afkomlingar — deras
utdöende har kanske mången gång förorsakats just
af oförmåga att förvärfva högre hjärnutbildning —
utan ock om sådana, hvilka blefvo stamfäder för nu
lefvande däggdjur. Hos de senare har således stora
hjärnan lyckats att uppnå ej blott en större volym
utan jämväl en högre utformning, för så vidt denna
uppenbarar sig genom vindlarna å hjärnans yta.
En egendomlig förhistoria har sköldkörteln. Hos
människan liksom hos flertalet däggdjur ligger detta
organ framför luftstrupen under det s. k. adamsäpplet
(fig. 142) och består af ett par större sidodelar,
förenade genom ett smalare mellanstycke. Ifrån vanliga
körtlar skiljer sig sköldkörteln därigenom, att den
saknar utförsgång.
| Fig. 142. Människans sköldkörtel med sina pulsådror. Ofvanför synes struphuvudet. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
