Människan. Hennes uppkomst och utveckling / 118 (1909) Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fosterutvecklingens vittnesbörd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

två organ, nämligen de två hinnorna, som motsvara det
yttre och inre groddbladet — att sådana organismer,
hos hvilka organbildningen så att säga ännu ligger i
sin linda, äro de lägsta bland alla flercelliga djur,
är lätt att inse (fig. 188). På grund af sitt läge
tjänstgör den yttre hinnan (= det yttre groddbladet,
y) som skyddsorgan och, enär dess celler liksom hos
vissa urdjur kunna vara utrustade med flimmerhår,
jämväl som rörelseorgan; då denna hinna står i
omedelbar beröring med yttervärlden, måste den ock
tjänstgöra som sinnesorgan. Den inre hinnan (det
inre groddbladet, i), som bekläder urtarmen, är
matsmältningsorgan; densamma upptager i sina celler
och förändrar de genom urmunnen inkomna födoämnena och
öfverför denna näring jämväl till den yttre hinnans
celler, medan de osmältbara resterna aflägsnas ur
kroppen genom samma öppning, genom hvilken de inkommit,
nämligen genom urmunnen.

Fig. 188. Förenklad optisk genomskärning af ett Hydraliknande kavitetsdjur. y yttre, i inre groddbladet, um urmunnen, ut urtarmen.

Som ett exempel på en sådan varelse, hvars
organisation tillfredsställer alla rimliga
anspråk på enkelhet och mycket väl kan tänkas
vara de flercelliga djurens stamform, må här
nämnas en hydra (fig. 189 a), ett endast 1—2
centimeter långt djur, som, med ena kroppsändan
fästad på vattenväxter o. d., anträffas i
färskvatten och är spridd öfver större delen af
Sverige; mycket allmänt förekommer den t. ex. i
Stockholms närmaste omgifning. Af den här gifna
naturtrogna bilden (fig. 189 b) af ett längdsnitt
framgår, att dess byggnad öfverensstämmer med
lancettfiskens gastrulastadium (fig. 186, 187).
Hydran har egentligen blott därigenom höjt sig
öfver detta stadium, att omkring urmunnen utbildats
ett antal fångstarmar, medelst hvilket hydran
förpassar sin näring, som utgöres af helt små
vattendjur, in i munnen. Dessa fångstarmar äro
emellertid intet annat än utstjälpningar af de
två groddbladen. Dessa utstjälpningar äro intet
annat än forrsättningar af urtarmen.

Vi återknyta nu vår framställning till det skede i
de flercelliga djurens utveckling, som benämnts
gastrula och karaktäriseras, såsom vi sett,
därigenom, att fosterkroppens vägg bildas af de
två groddbladen. Hos alla högre varelser är
detta skede endast ett öfvergångsstadium i
fosterutvecklingen, ty hos dem utbildas medelbart
eller omedelbart ur just dessa två groddblad genom
småningom försiggående omdaningar alla de skiljaktiga
organ, af hvilka den fullt utbildade djurkroppen
består: hud, hjärna, ryggmärg, sinnesorgan, skelett,
tarmkanal m. m.

Fig. 189a. Hydra (förstorad) a och b genom knoppning uppkommande nya individer, um urmunnen (efter Marshall)

Sammanbinda vi dessa fakta så komma vi till en
slutsats af grundläggande betydelse. Vi ha nämligen
sett, 1) att äfven de högre organismerna — människan
inbegripen — under sitt tidigaste utvecklingsskede
(äggstadiet)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>